Unga vill gå i pension vid 63 – måste jobba till 72

Riksdagen skickade signaler om pension 2019

Med bakgrund i riksdagens beslut 2019 har signalen om ett längre arbetsliv blivit tydlig. Då röstades höjda pensionsåldrar igenom genom så kallade riktåldrar för olika åldersgrupper.

Riksdagen röstade i bred politisk enighet igenom flera åtgärder för långsiktigt hållbara pensioner. En central åtgärd var införandet av höjda pensionsåldrar genom riktåldrar för olika åldersgrupper.

Riktåldern är inte tvingande men påverkar när det är möjligt att ta ut allmän pension och grundskydd. För unga är den framför allt ett tydligt signalvärde.

MISSA INTE: Populära PPM-fonder hotas: 330 000 sparare i riskzonen

Varning för konsekvenser

Elsa Boyer de la Giroday varnar också för konsekvenserna av ett längre arbetsliv.

”Att behöva arbeta längre än man vill kan leda till flera problem. Dels kan det väcka missnöje med välfärdssystemet och minskad framtidstro, dels kan det göra att det inte finns kraft att arbeta in i 70-årsåldern. Följden kan bli fler sjukskrivningar och/eller ’quiet quitting’ (anställda som gör minsta möjliga) vilket riskerar att undergräva syftet med riktåldern”, skriver hon.

Pension kan skjutas till 75 år

Den åldrande befolkningen oroar också Svenskt Näringsliv. Organisationen har tidigare varnat för att försörjningsbördan växer snabbt när allt färre i arbetsför ålder måste försörja allt fler.

Andreas Bergh, nationalekonom vid IFN och Lunds universitet, beskriver utvecklingen som en samhällskris.

”Om det ser tufft ut i dag, så är det ingenting mot hur det kommer att bli. Resten av 2020-talet och hela 2030-talet kommer att bli mycket jobbigare av det enkla skälet att vi har många äldre som högst sannolikt är i livet och färre årskullar i arbetsför ålder”, säger han.

Han menar att människor kan behöva arbeta ända upp till 75 års ålder samtidigt som pensionerna riskerar att sänkas.

Kommunernas tunga börda

En kartläggning från Ekonomifakta visar redan nu att många kommuner har en försörjningskvot på över 90. Det innebär att för varje 100 personer i arbetsför ålder går det 90 personer som inte arbetar.

Trenden väntas bli ännu mer ansträngd framöver när stora årskullar går i pension samtidigt som färre födda tar över ansvaret att försörja dem.

Ljuspunkt: hälften sparar redan

Det finns dock en ljuspunkt. Drygt hälften av unga vuxna, 52 procent, har redan påbörjat ett eget pensionssparande.

Boyer de la Giroday ser det som upplyftande att varannan ung redan pensionssparar. Många förbereder sig inför framtiden trots att den kan kännas avlägsen.

Samtidigt är det ungefär lika många som ännu inte påbörjat sitt pensionssparande vilket innebär stor risk för besvikelse längre fram.

MISSA INTE: Millennials skriver om ekonomin – därför funkar gamla strategier

Konkreta råd för pensionssparande

Hon ger också konkreta råd för att komma igång. Sätt ett automatiskt månadssparande i en eller flera breda aktiefonder och låt tiden göra jobbet.

Som tumregel kan ett pensionssparande på 5 procent av lönen vara en bra start, men utgå från dina förutsättningar och mål.

Gå igenom sparandet någon gång per år – du måste inte ändra något. Se hellre över sparandet för sällan än för ofta.

Systemet kring pension under press

Utvecklingen visar tydligt att det svenska pensionssystemet är under press. När stora årskullar från 40- och 50-talen går i pension de kommande åren kommer belastningen på systemet att öka kraftigt.

För dagens medelålders blir budskapet tydligt: räkna inte med att kunna gå i pension i samma ålder som tidigare generationer. Både längre arbetsliv och lägre pensioner kan bli verklighet.

”Om det ser tufft ut i dag, så är det ingenting mot hur det kommer att bli”, säger Andreas Bergh.

Läs mer om ekonomi:

AI-bubblan hotar dina pensionspengar: ”Sparare tar smällen”

Miljonrisk för skattebetalarna: Fusk med återvandringsbidrag

Kvarskatt på 14 miljarder: Straffränta hotar 640 000 svenskar