Att skjuta upp sitt pensionsuttag brukar vara ett klokt ekonomiskt val – men inte alltid. Här är undantagsfallen där det kan löna sig att tänka tvärtom.


Mest läst i kategorin
Det svenska pensionssystemet är uppbyggt för att belöna dem som arbetar länge. Den som väntar med att ta ut sin allmänna pension får därför högre månadsutbetalningar. Men i vissa specifika situationer kan det vara smartare att börja ta ut pensionen så tidigt som möjligt – och det gäller framför allt personer med mycket låg inkomstgrundad pension.
En läsare, som valt att vara anonym, skriver in till Aftonbladet. Hen har levt ett liv där pensionstänkandet hamnat i bakgrunden. Med korta deltidsanställningar, ett misslyckat eget företag, och perioder med svartjobb har pensionsrättigheterna blivit nästintill obefintliga. Idag lever hen på sjukersättning och bor i ett ärvt fritidshus. I ett sådant fall är det inte säkert att det lönar sig att vänta med pensionsuttaget.
MISSA INTE: Sommarens elpriser väntas svänga kraftigt
Garantipensionen blir viktig
För den som har mycket låg inkomstpension finns garantipensionen som ett slags ekonomiskt grundskydd. I dagsläget är den 11 907 kronor i månaden före skatt för ensamstående, och 10 780 kronor för gifta eller sambor. Det är dock bara ett fåtal pensionärer – ungefär 3 procent – som får denna nivå, oftast kvinnor över 80 år utan nämnvärd arbetslivserfarenhet.
Men systemet har en nedre gräns. Om den inkomstgrundade pensionen understiger cirka 6 174 kronor i månaden (för ensamstående) påverkas inte garantipensionen av när uttaget påbörjas. Med andra ord: har man så låg pension kan man börja ta ut den tidigt utan att det påverkar garantinivån negativt, råder Aftonbladets ekonomireporter Fredrik Rundkvist.

Samtidigt uttag och sjukersättning är möjligt
Ett annat viktigt faktum är att det går att ta ut allmän pension samtidigt som man får sjukersättning. Det kan i vissa fall innebära att den ekonomiska situationen förbättras om man väljer att ta ut pensionen tidigt – redan från 64 års ålder – och kombinera den med sjukersättningen.
Det bästa sättet att få klarhet i detta är att göra en pensionsprognos via webbplatsen minpension.se. Om prognosen visar på mycket låg inkomstgrundad pension, under 6 000 kronor före skatt, kan det vara ett tecken på att tidigt uttag är en bättre väg.
Ett vanligt missförstånd är att garantipensionen betalas ut samtidigt som man börjar ta ut sin inkomstpension. Men garantipensionen börjar först gälla vid den så kallade riktåldern, som för personer födda i mitten av 1960-talet är 67 år. Därför bör pensionsprognosen också göras med 67 som uttagsålder – annars kan resultatet bli missvisande.
Bostadstillägg kan bli avgörande
Förutom garantipension finns även bostadstillägg som stöd. Det är ett skattefritt bidrag som kan uppgå till 7 290 kronor i månaden för ensamstående. För att få det måste man ha fyllt riktåldern, börjat ta ut full allmän pension och göra en separat ansökan.
Bostadstillägget är inte en självklarhet, men den som har mycket låg pension och få ekonomiska tillgångar – även om man äger sitt boende – kan vara berättigad till detta stöd. Utgifter som fastighetsavgift, räntor och driftskostnader räknas in i bedömningen.
Fullt grundskydd – men få når dit
Teoretiskt kan en ensamstående pensionär med både garantipension och fullt bostadstillägg få ut nära 17 000 kronor i månaden efter skatt. Det är faktiskt något högre än den genomsnittliga allmänna pensionen, som i år ligger på 16 178 kronor före skatt.
Men det är ytterst få som når den nivån.
”När jag kollade den här statistiken för ett par år sedan var det färre än 1 000 personer som fick full garantipension och högsta möjliga bostadstillägg”, avslutar Fredrik Rundkvist.
Läs mer:
Nyckeln till en lyckad bilsemester i Europa
Ekonomiforskaren: ”Europa elektrifieras inte – det går åt fel håll”
Ekonomen: ”Inkomstklyftor behövs”
Så mycket mer värd är varje svensk krona nu
ANNONS

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.