Varannan ung vuxen får pengar från sina föräldrar

Betalar för vardagsutgifter

ICA Bankens undersökning genom Verian visar att varannan ung mellan 18 och 29 år får pengar för löpande utgifter.

Vanligast är bidrag till mobiltelefon, abonnemang och internet – 24 procent får sådan hjälp. Streamingtjänster ligger på 21 procent, matkostnader 19 procent och oförutsedda utgifter som tandläkare 13 procent.

Magnus Hjelmer från ICA Banken skiljer mellan olika typer av stöd.

”En mobiltelefon är i praktiken svår att klara sig utan, men en streamingtjänst är något man faktiskt kan välja bort när ekonomin är ansträngd”, säger han.

MISSA INTE: Populära PPM-fonder hotas: 330 000 sparare i riskzonen

Heltidsanställda får också hjälp från föräldrar

Bland de yngsta, 19-24 år, får hela 64 procent återkommande ekonomisk hjälp. Även bland 25-29-åringarna är det var tredje som får stöd.

Det handlar inte bara om studenter eller nyutexaminerade. Mer än var fjärde ung vuxen med heltidsjobb, 29 procent, får regelbundna pengar från föräldrar.

Bland 60-69-åringar har 48 procent stöttat sina utflyttade barn ekonomiskt enligt Kantar-undersökning för SBAB.

Björntjänst från föräldrar som skadar

Magnus Hjelmer varnar för att hjälpen kan bli skadlig om den blir rutin.

”Ja, verkligen. Risken är att unga tappar överblicken över sina faktiska kostnader när föräldrarna täcker löpande utgifter”, säger han.

Han menar att ansvaret måste överlåtas stegvis.

”Så snart barnet får en egen inkomst, via studiebidrag eller lön, är det klokt att successivt låta dem ta ansvar för de mest väsentliga kostnaderna”, säger han.

Fel standard leder till problem

Omfattande hjälp kan få unga att vänja sig vid en levnadsstandard som inte matchar deras egen inkomst. Omställningen blir tuffare när stödet försvinner.

”Den dag den ’privata välfärden’ upphör kan uppvaknandet därför bli både bryskt och stressande”, betonar Magnus Hjelmer.

MISSA INTE: Millennials skriver om ekonomin – därför funkar gamla strategier

Pensionärer betalar för vuxna barn

För föräldrar som närmar sig eller redan gått i pension kan det ekonomiska stödet bli en tung börda. Särskilt när det fortsätter år efter år utan tydligt slut.

Många unga har genuint svårt att klara sig ekonomiskt trots heltidsarbete. Höga hyror och andra levnadskostnader gör att även yrkesverksamma ibland behöver hjälp.

Men frågan blir hur mycket hjälp som är rimlig och när den övergår från stöd till björntjänst.

Gradvis minska stödet från föräldrar

Experter råder föräldrar att gradvis minska stödet istället för att plötsligt dra undan mattan. Hjälp med akuta situationer eller större engångskostnader kan vara mer lämpligt än att täcka löpande utgifter.

På så sätt lär sig unga att hantera sin ekonomi samtidigt som säkerhetsnät finns vid verklig nöd.

Problemet uppstår när föräldrarnas hjälp gör att barnen aldrig lär sig prioritera mellan behov och önskningar.

Tidigt ansvar ger bättre grund

Ju tidigare unga får ta ansvar för sina egna utgifter, desto bättre grund får de för framtida ekonomisk självständighet. Men övergången måste ske stegvis och med förståelse för dagens ekonomiska verklighet.

”Risken är att unga tappar överblicken över sina faktiska kostnader när föräldrarna täcker löpande utgifter”, säger Magnus Hjelmer.

Läs mer om ekonomi:

AI-bubblan hotar dina pensionspengar: ”Sparare tar smällen”

Miljonrisk för skattebetalarna: Fusk med återvandringsbidrag

Kvarskatt på 14 miljarder: Straffränta hotar 640 000 svenskar