Trots att flera industriprojekt bromsats varnar en ny rapport för att Sverige snart kommer gå från att exportera el till att behöva importera stora mängder. Fram till 2045 väntas topplasten öka drastiskt – och det nationella elsystemet står inför stora utmaningar.
Paulina Monzón
Uppdaterad: 11 juni 2025Publicerad: 10 juni 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Svensk elförsörjning står inför stora förändringar. En ny rapport från Sweco, framtagen på uppdrag av elnätsbolaget Ellevio, pekar på att Sverige inom bara tio år riskerar en drastiskt försämrad effektbalans – det vill säga förmågan att möta elbehovet i realtid. Den ökande efterfrågan, i kombination med osäkerhet kring industrisatsningar och utbyggnaden av elproduktion, gör att importbehovet väntas öka kraftigt, skriver Dagens Nyheter.
Rapporten presenterades nyligen vid ett möte arrangerat av Västsvenska Handelskammaren, där Swecos energiexpert Frank Krönert betonade att Sveriges elbehov visserligen förväntas öka kraftigt – men att det samtidigt finns fler osäkerhetsfaktorer än någonsin tidigare.
MISSA INTE: Ny rapport: Bästa och sämsta kommunerna för äldre
Industriomställningar skapar nya krav
Bakgrunden till det förändrade läget är den pågående omställningen i industrin, där fossilfritt stål, batterifabriker och elektrifierade transporter ställer nya krav på elförsörjningen. I teorin ska dessa satsningar leda till ett fördubblat elbehov till 2045. Men flera projekt har bromsats eller försenats, vilket skapat oro.
Exempelvis har Volvo Group skjutit upp byggstarten för sin batterifabrik i Mariestad, och samtidigt halverat sin beställda eleffekt från 426 till cirka 200 megawatt, något som Mariestadstidningen skrivit om. Andra projekt, som Northvolts planer eller satsningar på fossilfritt stål, har också dragits med osäkerheter.
ANNONS
Elbehovet ökar ändå – och fördelas ojämnt
Trots dessa bakslag visar rapporten att Sveriges elbehov väntas stiga från dagens nivåer. I så kallade ”topplasttimmar”, då efterfrågan är som störst, förväntas behovet öka från 25 gigawatt i dag till 41 gigawatt år 2045. Det är dessa timmar som sätter störst press på elsystemet – och enligt Sweco kan Sverige redan från nästa år få svårt att möta behovet med enbart inhemska resurser.
ANNONS
Särskilt oroande är den geografiska obalansen. Norrbotten, som tidigare haft elöverskott större delen av året, väntas få underskott inom tio år – mycket på grund av elintensiva satsningar i Boden och Luleå. Samtidigt pekas Gävleborg ut som ett framtida exportområde tack vare ökad vindkraftsproduktion.
Västra Götaland och Stockholm förblir enligt rapporten beroende av elimport, särskilt under vissa timmar. I Västsverige är det sannolikt att industrins elektrifiering genomförs oavsett scenario, vilket driver upp behovet. I huvudstadsregionen efterfrågas satsningar på batterilagring för att minska sårbarheten.
Elsystemet kräver investeringar – och flexibilitet
Trots pågående investeringar i ny elproduktion, som ny kärnkraft och storskalig vindkraft, pekar rapporten på att dessa inte räcker för att säkra effektbalansen. Sveriges tidigare överskott i elproduktionen riskerar att försvinna, och redan år 2035 kan landet ha underskott under två tredjedelar av årets timmar.
Rapporten räknar med att nya kärnkraftsreaktorer i Ringhals, Forsmark och Oskarshamn fördubblar dagens kärnkraftseffekt till 2045. Även vindkraft och solenergi förväntas växa – men trots detta bedöms Sverige behöva importera el under majoriteten av årets timmar om tio år.
För att möta utmaningarna efterfrågar rapporten stora satsningar på ny infrastruktur – som fler kraftledningar, lokal elproduktion och tekniker för lagring. Det talas även om nya gasturbiner som kan bidra med snabb reservkraft under topplasttimmar.
Osäkerhet bromsar utvecklingen
Ellevios vd Johan Lindehag uttryckte under panelsamtalet att hela energisektorn just nu präglas av osäkerhet.
”All materia i sektorn rör sig nu, vi vet bara att det blir en förändring men inte till vad, och osäkerhet skapar paralysering. Det är det vi ser nu.”
ANNONS
Den nya rapporten understryker vikten av tydliga beslut, strategiska investeringar och snabbare tillståndsprocesser om Sverige ska klara övergången till ett fossilfritt samhälle – utan att riskera elbrist och ökat importberoende.
Läs mer:
Massflykt från Nordea väcker frågor om arbetsmiljön
Så orkar du med börsras – råd för oroliga sparare
Guldbrev vinner i domstol – får fortsätta
Därför krävs Anna på miljonbelopp för andras missade pant
ANNONS
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS