På bara tre år har andelen människor som lever i fattigdom i Sverige ökat dramatiskt. I dag har nästan sju procent av befolkningen inte råd med grundläggande utgifter. Bakom siffrorna finns konkreta livsöden – som Johannas, småbarnsmamman som tvingas vända sig till välgörenhet för att överleva.
Paulina Monzón
Uppdaterad: 11 juni 2025Publicerad: 11 juni 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Sverige har på kort tid sett en kraftig ökning av så kallad materiell och social fattigdom. Enligt statistik från SCB och Eurostat har andelen som inte har råd med fem av tretton definierade nödvändiga utgifter ökat från 3,5 procent 2021 till 6,6 procent 2024. Det innebär att omkring 700 000 personer inte klarar basala levnadskostnader.
”Ibland pratar man om den perfekta stormen. Tyvärr upplever vi en storm som vi inte tidigare trott varit möjlig”, säger Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, till Dagens Arena.
Den typ av fattigdom som ökar omfattar ofrivilligt avstående från viktiga varor, tjänster och aktiviteter – sådant som krävs för att leva ett drägligt liv. Jonas Rydberg menar att ökningen är både kraftig och allvarlig, och förvånansvärt lite diskuterad i samhällsdebatten.
”Sverige har fortfarande en låg andel i materiell och social deprivation jämfört med andra länder, men vi sticker inte ut lika mycket som tidigare. Att vi ligger bra till internationellt betyder dock inte att allt är bra”, säger Carina Mood, professor på institutet för social forskning vid Stockholms universitet, i en annan intervju med Dagens Arena.
MISSA INTE: Så delar svenska par på ekonomin – och undviker bråk om pengar
”Utan välgörenhet hade jag inte klarat mig”
En av de drabbade är Johanna, 34 år, som lever på låg sjukpenning efter att ha blivit långtidssjukskriven. Hon beskriver en vardag där pengarna ofta tar slut långt innan nästa utbetalning, och där hjälp från fonder och bekanta blivit ett måste.
”Jag känner mig som en dålig mamma som inte ens har råd med grundläggande saker som kläder till mitt barn”, berättar hon.
Johanna är utbildad ekonom, men blev sjuk efter att ha pressat sig för hårt med jobb och studier. I dag lever hon på en sjukpenning mellan 11 200 och 12 457 kronor per månad – en nivå som inte täcker hennes behov. Flera gånger har hon nekats försörjningsstöd av kommunen.
ANNONS
”Jag upplever också att jag blir otrevligt bemött. De letar efter fel”, säger hon.
ANNONS
Trösklarna till stöd blir högre
Enligt Stadsmissionens generalsekreterare Jonas Rydberg har socialtjänstens hantering av ekonomiskt bistånd blivit mer restriktiv. Tjänstemän tolkar riksnormen striktare, samtidigt som fler söker hjälp.
”Många säger att de känner sig ifrågasatta och att det blivit svårare att få stöd. Det är som om välfärdssystemen utgår från att människor försöker fuska”, säger han.
Forskning bekräftar bilden. Många av de som uppfyller kriterierna för fattigdom lider även av psykisk eller fysisk ohälsa och har låg sjukpenninggrundande inkomst. Det bidrar till en dubbel utsatthet.
Högre kostnader, sämre skyddsnät
Två kriser har enligt Rydberg förvärrat situationen: pandemin och inflationen. Många hushåll levde redan med små marginaler och tvingades använda sina sista besparingar. Även om vissa ekonomiska indikatorer nu förbättrats, kvarstår problemen.
”Matpriserna har ökat mer än andra kostnader, och eftersom de fattigaste lägger största delen av sina pengar på just mat, hjälper inte en generell höjning av försörjningsstödet”, säger han.
ANNONS
Efterfrågan på hjälp från Stadsmissionens matbutiker har ökat markant. Där dyker numera även deltidsarbetande upp – ofta ensamstående föräldrar som inte får ekonomin att gå ihop trots arbete.
”Jag hoppas att det vänder”
Johanna bor i en etta på 54 kvadratmeter, vars hyra stigit från 8 100 till 9 600 kronor på två år. Hon uppfyller minst sju av de 13 kriterierna för allvarlig fattigdom – en kategori som nu omfattar tre procent av befolkningen, jämfört med 1,4 procent år 2021.
Hon berättar att hon ofta söker fonder för att ha råd med mat, mediciner eller något till sin dotter. Hon försöker också hjälpa andra genom att vara öppen om sin situation.
”Det är viktigt att vara ärlig. Det ökar chansen att få hjälp. Man ska inte skämmas”, säger hon.
Trots allt är Johanna hoppfull.
”Jag har jobbat på många ställen, men klarade det inte. Men jag ger inte upp. Jag har min dotter, och jag måste vara optimist.”
Läs mer:
”Dr Doom” vänder blad – spår uppsving för USA:s ekonomi
ANNONS
AI-kunskap skapar löneklyfta – män tjänar mest trots kvinnodominans
Automatbilar kan göra försäkringen dyrare för alla
Klarna lanserar nytt betalkort – tar upp kampen med banker
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS