På bara tre år har andelen människor som lever i fattigdom i Sverige ökat dramatiskt. I dag har nästan sju procent av befolkningen inte råd med grundläggande utgifter. Bakom siffrorna finns konkreta livsöden – som Johannas, småbarnsmamman som tvingas vända sig till välgörenhet för att överleva.


Mest läst i kategorin

Bli granne med vindkraftverk – tjäna 38 000 om året
Regeringen har beslutat om ett nytt lagförslag som ger närboende till nya vindkraftverk rätt att ta del av vindkraftsbolagens intäkter. Den som bor nära ett vindkraftverk ska kunna få upp till 38 000 kronor om året i ersättning, föreslår regeringen. ”Vi vill att det ska byggas fler vindkraftverk på land, och därför ska det löna sig …

IKEA-anställd avskedad efter rabattköp åt anhörig
En IKEA-anställd i Spanien har fått sparken efter att ha använt sin personalrabatt åt en anhörig. Fallet visar hur strikt företag kan tolka regler kring personalförmåner, och vilka konsekvenser det kan få. E55 har tidigare rapporterat om hur förmåner som på ytan verkar attraktiva kan bli en dyr affär i längden. Ett exempel är bolånerabatter …

Att vara ensamstående äldre kan vara att leva på egna villkor
De flesta ensamstående äldre upplever både det positiva och det negativa med att leva själva och många pensionärer väljer självständighet. Ensamhet beskrivs ofta som ett problem, allt från praktiska problem som att boendekostnaderna är dyrare för den som bor ensam och att maten ofta blir sämre för den som äter ensam. Ensamhet är dock bara …

Tusentals lägenheter står tomma – samtidigt råder bostadsbrist i storstäder
Samtidigt som bostadsbristen består i storstäder står tusentals hyresrätter tomma i andra delar av landet. När befolkningen minskar får allt fler kommuner svårt att fylla sina bostäder, och i vissa fall kan rivning bli den enda lösningen. E55 har tidigare rapporterat om hur bostadsmarknaden utvecklas olika i landet och hur vissa orter samtidigt brottas med …

Felsorterade sopor kan bli dyrt – kan Sverige följa Finlands exempel?
Att sortera matavfall rätt har blivit allt viktigare i Europa. I Finland planerar vissa avfallsbolag nu att införa avgifter för hushåll som sorterar bioavfall fel. Frågan är om liknande sanktioner kan bli aktuella även i Sverige. På E55 har vi tidigare rapporterat om hur nya regler kring avfall och återvinning påverkar hushållen, bland annat när …
Sverige har på kort tid sett en kraftig ökning av så kallad materiell och social fattigdom. Enligt statistik från SCB och Eurostat har andelen som inte har råd med fem av tretton definierade nödvändiga utgifter ökat från 3,5 procent 2021 till 6,6 procent 2024. Det innebär att omkring 700 000 personer inte klarar basala levnadskostnader.
”Ibland pratar man om den perfekta stormen. Tyvärr upplever vi en storm som vi inte tidigare trott varit möjlig”, säger Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, till Dagens Arena.
Den typ av fattigdom som ökar omfattar ofrivilligt avstående från viktiga varor, tjänster och aktiviteter – sådant som krävs för att leva ett drägligt liv. Jonas Rydberg menar att ökningen är både kraftig och allvarlig, och förvånansvärt lite diskuterad i samhällsdebatten.
”Sverige har fortfarande en låg andel i materiell och social deprivation jämfört med andra länder, men vi sticker inte ut lika mycket som tidigare. Att vi ligger bra till internationellt betyder dock inte att allt är bra”, säger Carina Mood, professor på institutet för social forskning vid Stockholms universitet, i en annan intervju med Dagens Arena.
MISSA INTE: Så delar svenska par på ekonomin – och undviker bråk om pengar
”Utan välgörenhet hade jag inte klarat mig”
En av de drabbade är Johanna, 34 år, som lever på låg sjukpenning efter att ha blivit långtidssjukskriven. Hon beskriver en vardag där pengarna ofta tar slut långt innan nästa utbetalning, och där hjälp från fonder och bekanta blivit ett måste.
”Jag känner mig som en dålig mamma som inte ens har råd med grundläggande saker som kläder till mitt barn”, berättar hon.
Johanna är utbildad ekonom, men blev sjuk efter att ha pressat sig för hårt med jobb och studier. I dag lever hon på en sjukpenning mellan 11 200 och 12 457 kronor per månad – en nivå som inte täcker hennes behov. Flera gånger har hon nekats försörjningsstöd av kommunen.
”Jag upplever också att jag blir otrevligt bemött. De letar efter fel”, säger hon.

Senaste nytt
Så stärker koncernen lönsamheten och växlar upp inför 2026

När pengarna flyttas med ett svep i mobilen
Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet

Äldre spelar omedvetet på olicensierade casinon

Därför bör du aldrig vara utan hemförsäkring
Trösklarna till stöd blir högre
Enligt Stadsmissionens generalsekreterare Jonas Rydberg har socialtjänstens hantering av ekonomiskt bistånd blivit mer restriktiv. Tjänstemän tolkar riksnormen striktare, samtidigt som fler söker hjälp.
”Många säger att de känner sig ifrågasatta och att det blivit svårare att få stöd. Det är som om välfärdssystemen utgår från att människor försöker fuska”, säger han.
Forskning bekräftar bilden. Många av de som uppfyller kriterierna för fattigdom lider även av psykisk eller fysisk ohälsa och har låg sjukpenninggrundande inkomst. Det bidrar till en dubbel utsatthet.
Högre kostnader, sämre skyddsnät
Två kriser har enligt Rydberg förvärrat situationen: pandemin och inflationen. Många hushåll levde redan med små marginaler och tvingades använda sina sista besparingar. Även om vissa ekonomiska indikatorer nu förbättrats, kvarstår problemen.
”Matpriserna har ökat mer än andra kostnader, och eftersom de fattigaste lägger största delen av sina pengar på just mat, hjälper inte en generell höjning av försörjningsstödet”, säger han.
Efterfrågan på hjälp från Stadsmissionens matbutiker har ökat markant. Där dyker numera även deltidsarbetande upp – ofta ensamstående föräldrar som inte får ekonomin att gå ihop trots arbete.
”Jag hoppas att det vänder”
Johanna bor i en etta på 54 kvadratmeter, vars hyra stigit från 8 100 till 9 600 kronor på två år. Hon uppfyller minst sju av de 13 kriterierna för allvarlig fattigdom – en kategori som nu omfattar tre procent av befolkningen, jämfört med 1,4 procent år 2021.
Hon berättar att hon ofta söker fonder för att ha råd med mat, mediciner eller något till sin dotter. Hon försöker också hjälpa andra genom att vara öppen om sin situation.
”Det är viktigt att vara ärlig. Det ökar chansen att få hjälp. Man ska inte skämmas”, säger hon.
Trots allt är Johanna hoppfull.
”Jag har jobbat på många ställen, men klarade det inte. Men jag ger inte upp. Jag har min dotter, och jag måste vara optimist.”
Läs mer:
”Dr Doom” vänder blad – spår uppsving för USA:s ekonomi
AI-kunskap skapar löneklyfta – män tjänar mest trots kvinnodominans
Automatbilar kan göra försäkringen dyrare för alla
Klarna lanserar nytt betalkort – tar upp kampen med banker

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

Extrautrustad med smarta funktioner och nya detaljer. Elegant och modernt uttryck med ett omfattande exteriörpaket. Läs mer om ID.4 Pro Sweden Olympic Edition här!
Senaste nytt

EU-länder inleder Iran-samtal om Hormuzsundet

Många betalar för mycket för läkemedel på grund av okunskap

Årets sommardäcktest visar stora skillnader mellan däcken

Tre saker sparare kan tänka på när börsen är orolig
