Trots att matpriserna stiger fortsätter svenska hushåll att slänga lika mycket mat som tidigare. Frågan är vad som egentligen krävs för att ändra vårt beteende.
Frank Kummel
Uppdaterad: 03 aug. 2025Publicerad: 03 aug. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
”Om inte skenande matpriser får oss att förändra vårt beteende, vad ska då till för att vi ska minska vårt matsvinn?”
Det undrar Truls Christenson, medgrundare till juiceföretaget Rscued, i en debattartikel i Expressen.
Svenska hushåll har länge levt med kraftigt ökade matkostnader. Enligt Matpriskollen har priserna stigit med över 20 procent bara de senaste två åren. Men trots att det blivit dyrare att fylla kylskåpet, visar siffror från Naturvårdsverket att mängden mat som slängs per person är densamma som före prisökningarna.
Detta väcker frågor – inte bara om hushållens ekonomiska prioriteringar, utan också om vår relation till maten vi handlar. I många hem har konsumtionsvanorna inte förändrats nämnvärt. Även om diskussionerna om matpriser är närvarande i media, tycks de i praktiken ha begränsad effekt.
MISSA INTE: Läsarfrågan: Vad hände med ”gasen” i svensk pension – som lovades 1994?
En orättvis fördelning av svinnet av mat
I en undersökning genomförd av Verian uppger endast 11 procent att de minskat sitt matsvinn markant. Det är främst kvinnor som står för förändringen. Men förklaringen till att så lite hänt på bred front kan ligga djupare än enbart i prisutvecklingen.
Truls Christenson pekar på att tillgången till mat spelar en avgörande roll. I samhällen där tillgången är begränsad, är svinnet lågt. Har du fått tag på mat, äter du upp den.
Det självklara blir plötsligt tydligt i kontrast till hur vi i Sverige förhåller oss till överflöd. Kylskåpen är sällan tomma, och bäst före-datum tolkas ofta felaktigt som ett sista förbrukningsdatum.
ANNONS
En möjlig tolkning är att svinnet är ojämnt fördelat mellan inkomstgrupper. De hushåll som klarar av prisökningarna utan problem fortsätter att slänga mat som förut, medan de som kämpar med marginalerna antagligen är mer varsamma.
MISSA INTE: Förödande: Allt fler fastnar i livslånga lån
ANNONS
Senaste nytt
Mat som förbrukningsvara snarare än tillgång
Det är lätt att glömma att matsvinn är mer än en moralisk fråga – det är en klimatfråga. Cirka tio procent av världens växthusgaser kommer från matsvinn, vilket gör det till ett betydligt större miljöproblem än flygindustrins totala utsläpp.
Hushållen i västvärlden står för en stor del av det totala svinnet, och Sverige är inget undantag. Det märks tydligt att pris inte är den enda drivkraften bakom våra vanor.
Så länge tillgången till mat är stor, och vi har råd att ersätta det vi slänger, förblir beteendet oförändrat.
MISSA INTE: Pension sviker: Pensionärer i fattigdom i 208 av 290 kommuner
Det lilla gör skillnad
ANNONS
Men små justeringar i vardagen kan göra stor skillnad. Genom att handla mindre men smartare, ta tillvara på rester och våga använda näsan istället för att blint följa bäst före-datum, kan varje hushåll bidra.
”Uppenbarligen har vi råd att fortsätta slänga mat, men planeten har inte råd med konsekvenserna,” avslutar Truls Christenson.
Läs mer om ekonomi:
Läsarfrågan: Vad hände med ”gasen” i svensk pension – som lovades 1994?
Efter strejk i två år på Tesla – IF Metall ger upp?
Svenska fondsparare skruvar ned risken – börsen är orolig
Erik Thedéen räknade fel på räntan
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Frank Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
Frank Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS