Trots återkommande varningar från experter om att ränteavdraget eldar på bostadspriser och skuldsättning vill Sveriges politiker inte röra bidraget – av rädsla för väljarreaktioner. ”Det handlar om politisk feghet”, säger professor Hans Lind.


Mest läst i kategorin
Ränteavdraget kostade staten rekordsumman 61 miljarder kronor under 2024, något SVT rapporterat om. Ränteavdrag är en rabatt som staten ger dig på räntan som du betalar på dina lån. Det har länge varit ifrågasatt av såväl ekonomer som Riksbanken och EU-kommissionen. Kritiken gäller att det gynnar ökad skuldsättning och driver upp bostadspriserna, särskilt i storstäderna.
”Det är en betydande del av statsbudgeten”, säger Roine Vestman, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, till SVT.
Han anser att Sverige borde ta efter Finland, som fasade ut sitt ränteavdrag successivt över tio år. Med dagens ränteläge skulle ett liknande förlopp i Sverige kunna ta 20 år, menar han.
MISSA INTE: Varför överger svenska sparare hoppfulla Indien? Experten svarar
Förslag: Begränsa till vanliga bostadsköp
En annan modell föreslås av Hans Lind, professor i fastighetsekonomi. Han vill att avdraget begränsas till bostadsköp upp till 3,5 miljoner kronor:
”Då skulle man hjälpa unga familjer som vill köpa något ganska billigt. Allt annat är lyxkonsumtion, det ska du inte få göra avdrag för.”
Lind menar att just nu, i en relativt stabil ekonomisk period, är ett bra tillfälle att påbörja en förändring, för att undvika drastiska effekter.

Politikerna tvekar – trots tidigare stöd
Flera ekonomer menar att möjligheten att avskaffa ränteavdraget var som störst under åren med låg eller negativ ränta – eller när fastighetsskatten togs bort. Men ingen regering, oavsett färg, har vågat röra vid det.
”De missade möjligheten. Det var lättare när det var nollränta,” säger Lars Jonung, professor vid Lunds universitet.
Efter sina politiska karriärer har både Anders Borg (M) och Göran Persson (S) förespråkat en reform. Men idag är det tyst. Enligt SVT:s enkät är det bara tre riksdagspartier som vill ändra ränteavdraget – men inte i nuläget.
”Feghet inför väljarna”
Enligt experterna är det politiska hänsyn, inte ekonomiska argument, som avgör frågan.
”Jag ser ingen annan förklaring än politisk feghet”, säger Hans Lind.
”Nästa val kommer bli en hård kamp om makten. Inget parti vill gå ut med något impopulärt”, säger Lars Jonung.
Roine Vestman påpekar att Sverige inte befinner sig i någon akut kris – vilket ger politikerna ett gyllene tillfälle att agera.
”Är det ekonomisk kris är det dumt att belasta hushållen men nu är det mer av ett normalläge”, säger han.
Regeringen försvarar – med rättviseargument
När finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) intervjuades i SVT:s Aktuellt i tisdags försvarade han ränteavdraget med hänvisning till både hushållens ekonomi och rättvisa.
”Tar man bort det gynnas de som fötts med pengar framför dem som behöver låna”, sade han.
Men enligt kritikerna riskerar dagens modell att snedvrida bostadsmarknaden ytterligare – och samtidigt urholka statsfinanserna.
Så fungerar ränteavdraget
Gäller för räntekostnader på exempelvis bolån, privatlån och billån.
Räntekostnader kvittas mot ränteintäkter och ger skattereduktion.
30 procent avdrag upp till 100 000 kr i räntekostnader, därefter 21 procent.
Inget tak för hur stort avdrag man kan få.
Avdrag för blancolån fasas ut från 2025.
Läs mer:
Strejk på Systembolaget – lagom till midsommar
Boräntorna står still – men bundet lån kan snart bli dyrare
Tyska matjättar sänker matpriserna – pressar konkurrenter
Ett år utan bankkort: IT-expertens protest mot det spårbara livet

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.