Alzheimer betraktas inte längre som obehandlingsbar enligt stor rapport

158 möjliga behandlingar testas

Rapporten har tagits fram av Alzheimer’s Disease International, ADI, och publicerades den 21 september. Den visar att forskningen har tagit fart efter en lång period då nya läkemedel mot Alzheimer gång på gång misslyckades.

I dag finns 158 möjliga behandlingar i 192 kliniska prövningar mot demens. Åtta stora fas 3-studier väntas dessutom nå viktiga resultat under 2026. Fas 3 är ett sent skede i läkemedelsutvecklingen där en behandling testas på större grupper för att undersöka effekt och säkerhet inför ett möjligt godkännande. Att så många behandlingar har nått kliniska prövningar visar hur mycket forskningsfältet har vuxit.

Försöken handlar inte heller bara om samma typ av läkemedel. Forskarna undersöker flera biologiska mekanismer bakom sjukdomen och testar även läkemedel som ursprungligen utvecklats för andra sjukdomar.

Två nya läkemedel är godkända i EU

Utvecklingen har redan nått Europa. Lecanemab säljs under namnet Leqembi och donanemab under namnet Kisunla, och båda är godkända i EU för behandling av vissa patienter med tidig Alzheimers sjukdom.

Läkemedlen är antikroppar som riktar sig mot amyloid, ett protein som kan bilda plack i hjärnan vid Alzheimer. De är inte avsedda för alla som har sjukdomen, utan patienten måste befinna sig i ett tidigt skede och uppfylla särskilda medicinska kriterier.

Lecanemab har dessutom en tydlig svensk koppling genom Uppsalaforskaren Lars Lannfelt och företaget BioArctic. Forskningen bakom läkemedlet sträcker sig flera decennier tillbaka.

Att ett läkemedel är godkänt i EU innebär däremot inte automatiskt att det används i den svenska sjukvården. För svenska patienter återstår därför en viktig fråga: När och för vilka kan behandlingarna faktiskt bli tillgängliga?

Svenska patienter får vänta

För Leqembi är beskedet i nuläget att svenska regioner rekommenderas att inte använda behandlingen. NT-rådet, som ger regionerna rekommendationer om nya läkemedel, bedömer att nyttan är begränsad och osäker i förhållande till kostnaden. Behandlingen är också resurskrävande. Läkemedlet ges som dropp och patienterna behöver följas med bland annat magnetkameraundersökningar, eftersom behandlingen kan orsaka svullnad och små blödningar i hjärnan.

För Kisunla har den svenska processen inte kommit lika långt. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, blev i september klart med sin hälsoekonomiska bedömning, och nästa steg är att NT-rådet tar ställning till hur läkemedlet ska användas inom svensk sjukvård.

För en svensk patient är det därför stor skillnad mellan att ett läkemedel har fått ett europeiskt godkännande och att behandlingen faktiskt erbjuds av vården. Den skillnaden blir viktig när fler nya Alzheimerläkemedel närmar sig marknaden.

Tidig diagnos får större betydelse

De nya läkemedlen är avsedda för patienter i ett tidigt skede av sjukdomen. Det ökar betydelsen av att kunna upptäcka Alzheimer innan sjukdomen har hunnit orsaka mer omfattande skador i hjärnan.

Även diagnostiken utvecklas snabbt. Blodprov kan mäta biomarkörer som är kopplade till förändringar i hjärnan vid Alzheimer och kan hjälpa vården att avgöra om en patients minnesproblem beror på sjukdomen. Forskning visar att tecken på Alzheimer kan upptäckas långt innan tydliga symtom har utvecklats. Möjligheten att hitta sjukdomen tidigare får större betydelse när det också finns behandlingar som måste sättas in tidigt.

Det betyder däremot inte att personer utan symtom bör börja testa sig på egen hand. Svenska läkare har varnat för privata Alzheimerprov som säljs direkt till konsumenter, eftersom resultaten behöver bedömas i ett medicinskt sammanhang och tillsammans med andra undersökningar.

Svensk vård har redan problem med väntetider

Att hitta sjukdomen tidigt ställer också större krav på den svenska sjukvården. Många svenska patienter får vänta längre än vårdgarantins 90 dagar på en demensdiagnos. Det problemet blir mer påtagligt om fler behandlingar måste sättas in i ett tidigt skede. Vården behöver inte bara upptäcka patienterna i tid, utan också säkerställa diagnosen, avgöra vilka som kan behandlas och följa dem under behandlingen.

De nya läkemedlen innebär därför mer än att ytterligare en medicin blir tillgänglig. De ställer också nya krav på minnesmottagningar, diagnostik och uppföljning om behandlingarna ska kunna användas i större skala.

Fortfarande stora frågetecken

World Alzheimer Report 2026 visar att forskningen har tagit sig förbi ett viktigt hinder. Det finns nu behandlingar som kan påverka sjukdomsförloppet vid Alzheimer, något som länge saknades. Men dagens läkemedel har begränsad effekt, passar bara en del av patienterna och kan ge allvarliga biverkningar. I Sverige återstår dessutom frågor om kostnader, prioriteringar och hur behandlingarna ska kunna införas i vården.

Med 158 möjliga behandlingar i kliniska prövningar söker forskarna nu läkemedel som ger större effekt, fungerar för fler patienter och är enklare att använda. Resultaten från de kommande studierna avgör om dagens första behandlingar följs av fler och bättre alternativ.

Alzheimer går fortfarande inte att bota. Skillnaden är att det efter årtionden av motgångar nu finns behandlingar som faktiskt kan bromsa sjukdomsförloppet hos vissa patienter, och det är den förändringen som ligger bakom rapportens slutsats att Alzheimerforskningen har gått in i en ny fas.

Källor: Alzheimer’s Disease International: World Alzheimer Report 2026, ScienceAlert, Läkemedelsverket, NT-rådet: Regionernas samverkan för läkemedel

Läs även: Patienter stämmer Novo efter synskador, tar Ozempic och Wegovy till domstol – E55