Svensk el: Här ligger kundernas miljarder – oanvända

165 miljarder kronor – så mycket har samlats in från svenska elkunder som en följd av de stora prisskillnaderna mellan landets elområden. Flaskhalsintäkterna, som de kallas, ska enligt reglerna stärka elnäten, skriver DN.

Peter Wigert, tillförordnad generaldirektör på Svenska kraftnät, menar att situationen är bekymmersam: ”Elproduktionen i södra Sverige, som har försvagats kraftigt genom främst stängd kärnkraft, måste också stärkas”, säger han till Dagens industri.

Pengarna har vuxit snabbt i takt med ökade prisskillnader mellan norr och söder. I teorin ska flaskhalsintäkterna användas för att förbättra överföringskapaciteten och minska just dessa skillnader. Men utvecklingen på marknaden har gått fortare än utbyggnaden av infrastrukturen.

Det statliga affärsverket hinner helt enkelt inte investera i samma takt som intäkterna strömmar in. Resultatet är att stora summor ligger orörda, samtidigt som utbyggnaden av elnätet släpar efter och södra Sverige kämpar med osäker tillgång på el.

MISSA INTE: Stor förändring för Avanza Zero – och 700 000 svenskar

Fasta elnät, men bristande kraft

Det kanske mest frustrerande för både hushåll och företag är att pengarna inte får användas där behovet är som störst. Enligt EU-regler får flaskhalsintäkterna bara användas till elnät eller som återbetalning till konsumenter – inte till produktion.

Det innebär att inga medel kan gå till att bygga nya kraftverk. Inte ens när elbristen är akut och lokal produktion skulle göra skillnad, både för pris och försörjningssäkerhet.

Problemen märks extra tydligt i södra Sverige där flera reaktorer lagts ned under de senaste åren. Samtidigt är elförbrukningen hög, särskilt under kalla vintermånader. Elsystemet har blivit sårbart.

MISSA INTE: Inget stöd för elbil – om du bor i någon av dessa 113 kommuner