EU-svenskarna blir färre i Bryssel. Men de få som får jobb på en europeisk institution kan räkna med stabila tjänster, höga löner och förmåner som är svåra att hitta på nationell nivå.
Frank Kummel
Uppdaterad: 29 juli 2025Publicerad: 29 juli 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Men det här är vad det egentligen innebär att vara anställd inom EU:s förvaltning – och hur mycket pengar handlar det om, skriver DN.
”Det är inte ovanligt att nyanställda tjänar omkring 65 000 kronor i månaden”, enligt de officiella lönenivåerna som styrs av ett internt regelverk.
För många unga akademiker innebär det en lockande start på karriären, men också ett steg utanför de svenska trygghetssystemen.
MISSA INTE: Kritik mot miljardstöd till elbilar – vanliga hushåll lämnas utanför
EU-lönerna – från grundnivå till toppchefer
Den som får fast tjänst i någon av EU:s institutioner placeras in i ett system med 16 lönegrader. Lönegrad 5 är vanligast för nyutexaminerade, medan de högsta nivåerna är reserverade för toppchefer.
Lönespannet är brett: från ungefär 65 000 till 255 000 kronor i månaden. Men det är bara början.
Den fasta månadslönen kompletteras ofta med olika tillägg. Den som har familj kan få barn-, hushålls- och utbildningstillägg.
Den som flyttar till Bryssel för jobbet har rätt till ett särskilt utlandstillägg på 16 procent av sin grundlön. Dessutom erbjuds bidrag för resor till hemlandet.
ANNONS
MISSA INTE: Förödande: Allt fler fastnar i livslånga lån
ANNONS
Senaste nytt
Skattesystemet är separat från medlemsländernas
EU:s anställda omfattas inte av nationella skatter eller försäkringssystem. I stället finns en egen skattetabell, med en progressiv beskattning på mellan 8 och 45 procent. Det gör att nettolönen kan vara svår att jämföra med svenska villkor.
Samtidigt kan den som arbetar länge inom EU behöva tänka över hur det påverkar pensionen, eftersom den allmänna svenska pensionen inte omfattar utlandstjänstgöring inom EU.
MISSA INTE: Pension sviker: Pensionärer i fattigdom i 208 av 290 kommuner
EU-svenskarna blir färre i Bryssel
Trots att Sverige firar 30 år som EU-medlem minskar den svenska närvaron i Bryssel. Det handlar inte bara om politiska poster – utan också om tjänstemän i kulisserna, som är med och påverkar beslutsprocesser, lagtexter och förhandlingar.
Bristen på svenskar märks tydligt i flera institutioner, trots att kompetensen finns.
Förklaringen är inte entydig. Det handlar både om språkkrav, konkurrens från andra länder och ett ibland lågt intresse från svenska sökande. Men också om livsval.
ANNONS
Många svenskar tvekar inför att ta med sig familj till en annan del av Europa eller att lämna det svenska trygghetssystemet.
Karriär med för- och nackdelar
För den som vill arbeta i en internationell miljö, bidra till Europasamarbetet och samtidigt ha en god lön, kan EU vara ett alternativ.
Men det kräver också att man sätter sig in i systemet. Lön och tillägg må se imponerande ut på pappret, men den totala ekonomin påverkas också av särskilda skatteregler och pensionsvillkor.
Det är en karriärväg som innebär både möjligheter och åtaganden. Och i takt med att diskussionen om Sveriges inflytande i EU blir allt mer aktuell, spelar det roll hur många svenskar som väljer att ta den vägen.
Läs mer om ekonomi:
Efter strejk i två år på Tesla – IF Metall ger upp?
Svenska fondsparare skruvar ned risken – börsen är orolig
ANNONS
Erik Thedéen räknade fel på räntan
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Frank Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
Frank Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS