Under åren med pandemin och inflation steg matpriserna på basvaror kraftigt. Nu visar en ny rapport att butikskedjorna tog ut mer än vad som behövdes.


Mest läst i kategorin
“Priserna i butik är inte kostnadsmotiverade”, säger Arvid Fredenberg på Konkurrensverket till DN.
Det är ett ämne som väckt känslor runt många köksbord. De som följde priset på smör och bröd såg hur summorna steg vecka för vecka – medan lönen stod still.
Rapporten från Konkurrensverket visar att misstankarna inte saknade grund. Mellan 2021 och 2023 höjde butikerna matpriserna mer än vad kostnaderna egentligen motiverade.
Det handlar inte om några enskilda varor. Bland de som sticker ut nämns smör, ägg, ost, kyckling, potatis, matolja och bröd. Vanliga varor i ett svenskt hushåll, ofta inköpta av samma trogna kundgrupper varje vecka.
MISSA INTE: Sänkt skatt: Nu blir det billigare att flyga till dessa länder – lista
Stabila marginaler – men rekordvinster under pandemin
Enligt rapporten låg dagligvaruhandelns rörelsemarginaler stabilt under hela perioden, men med en tydlig topp under pandemiåren. Då steg vinsterna markant, och låg långt över genomsnittet.
Ica, som dominerar marknaden, pekas ut som den mest lönsamma aktören. Enligt Konkurrensverket har företaget haft genomgående högre marginaler än sina konkurrenter. Axfood ligger omkring genomsnittet medan Lidl och Coop inte redovisar någon vinst alls.
Trots att Ica brukar framhålla sina stordriftsfördelar som en fördel för konsumenterna, har Konkurrensverket nu inlett en granskning av koncernens avtal med sina handlare.
MISSA INTE: Inget stöd för elbil – om du bor i någon av dessa 113 kommuner
Konkurrensproblem höjer matpriserna
En tydlig slutsats från rapporten är att konkurrensen i svensk dagligvaruhandel är för svag. Fyra stora aktörer – Ica, Axfood, Coop och Lidl – dominerar i både butiksled och grossistled. Det hämmar prispressen, enligt myndigheten.
“Det är svårt för nya aktörer att etablera sig i Sverige. Det behövs tillstånd, butikslägen och ett eget grossistled. Det är höga trösklar”, säger Arvid Fredenberg.
Dessutom saknas lågprisbutiker i omkring 100 kommuner, vilket gör att många hushåll aldrig får något alternativ till de stora kedjorna. Att sakna valmöjlighet vid matinköp är ett konkret problem, särskilt i en tid där varje krona räknas.

MISSA INTE: 1 400 dör varje år – Transportstyrelsen blundar
Matpriserna är högre än nödvändigt
En central punkt i rapporten är att konsumenterna under flera år tvingats betala mer än vad som varit nödvändigt. Det är ett resultat av en svag konkurrens, hög marknadskoncentration och bristande transparens.
Livsmedelsproducenter har, enligt rapporten, haft en mer kostnadsbaserad prissättning. När kostnaderna steg, höjdes priserna – men när kostnaderna sjönk, gick priserna också ned. Den principen verkar inte gälla i butik.
Många av de mest centrala aktörerna, inklusive Ica, har valt att inte kommentera rapporten i nuläget. Men granskningen lär inte vara den sista. Konkurrensverket konstaterar att dagens struktur inte gynnar konsumenterna – och att förändring krävs för att sänka matpriserna.
“Båda sakerna kan ju vara sanna samtidigt, att det är effektivt och bra men att konkurrensen kunde vara hårdare”, avslutar Arvid Fredenberg.
Läs mer om ekonomi:
Skatteverket: Miljardförlust fortsätter växa – du får betala
Skatteverket räknade fel på Olas skatt: 91 miljoner för hög
Omöjligt för småsparare att agera: ”Svårt även för proffsen”

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.