Framtiden för Coop är osäker efter år av miljardförluster. Om butiker tvingas stänga kan det påverka hela dagligvarumarknaden – och förändra vem som bestämmer över priset i butik.
Frank Kummel
Uppdaterad: 01 juli 2025Publicerad: 01 juli 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
“Vi kommer ju närmare och närmare den frågan som alla har ställt sig i många år. Hur länge till kan Coop gå dåligt?” frågar sig analytikern Jonas Arnberg.
Den svenska dagligvaruhandeln är långt ifrån jämnt fördelad. Ica står i dag för nära hälften av marknaden, Axfood – med Willys och Hemköp – för drygt 20 procent, och Coop ligger kvar på 17 procent.
På senaste tiden har Coop identifierats som en av de dyrare matbutikerna, vilket tar ännu fler kunder från deras marknad.
Men den andelen är skör. Framför allt i södra Sverige, där Coop Syd samlat på sig förluster på över en miljard kronor sedan 2020, skriver DN.
MISSA INTE: Sverige är på väg att resa sig ur lågkonjunkturen – eller?
Lågprispress och fel strategi hos Coop
En viktig orsak till läget är konkurrensen från lågprisaktörer som Lidl och Willys. I regioner som Skåne och Blekinge har trycket varit särskilt hårt. Coop försökte möta det genom att ta över delar av Netto och starta konceptet Coop Xtra – men satsningen har inte lyft.
Jonas Arnberg, som driver Detaljhandelspodden, menar att problemet är större än så. Enligt honom har Coop tappat sin identitet. Bolaget, som en gång startade för att erbjuda billig mat till folket, har blivit något annat.
“Om man vill ha billig mat går man till Lidl eller Willys. Coop har ju blivit något för en medelklass som tycker om hållbar mat”, säger han.
ANNONS
Men det räcker inte att ha en hållbar profil om kunderna inte känner att de får valuta för pengarna. Jonas Arnberg menar att det behövs ett klargörande syfte: varför finns Coop, och hur ska man leverera det på ett effektivt sätt?
MISSA INTE: Sossarna ger upp historiskt lotteri – ”förlust”
ANNONS
För många kockar i köket
En annan utmaning ligger i organisationen. Coop är inte ett enhetligt företag utan ett kooperativ med olika föreningar och många parallella ledningar.
Det skapar svårigheter att fatta snabba beslut och driva verksamheten effektivt.
“Organisationen har ett problem med alla föreningar och alldeles för många vd:ar och olika föreningsstyrelser som inte lyckas få till en vass drift”, säger Jonas Arnberg.
Det är en struktur som kan ha fungerat i en annan tid, men som nu pressas av både prisjakt på konsumentsidan och ökad konkurrens på marknaden.
MISSA INTE: Prisskillnaderna växer – stor skillnad mellan butiker
ANNONS
Vem som kan ta över efter Coop
Skulle Coop tvingas lägga ner butiker uppstår frågan vad som händer med lokalerna – och kunderna. Enligt Arvid Fredenberg, chefsekonom på Konkurrensverket, beror konsekvenserna helt på vad som kommer i stället.
Han menar att om de läggs ner och lokalerna inte tas över av någon annan, då riskerar det att bli sämre konkurrens och ännu högre priser.
Men om en annan aktör kliver in, kan det i vissa fall stärka konkurrensen. Det hänger helt på vem det är. Varken Ica eller Axfood lär få grönt ljus från myndigheterna – båda har redan dominerande positioner.
Jonas Arnberg undrar om det finns någon internationell aktör som skulle vara intresserad av att vara med i leken på den svenska dagligvaruhandelsmarknaden.
Svag lönsamhet redan innan krisen
Konkurrensverkets senaste rapport om branschens ekonomi ger en tydlig bild: Coops marginaler har länge varit låga – i vissa fall negativa. Under inflationens höjdpunkt blev läget än svårare.
Resultaten pekar på fallande omsättning och ökade kostnader. I den mån kunderna haft alternativ, har de ofta valt bort Coop.
Men det är inte bara priserna som avgör. Flera Coop-butiker har lägen där konkurrensen är svag – och det kan paradoxalt nog göra dem mindre lönsamma.
ANNONS
“De butiker som saknar marknadsmakt har svårare att tjäna bra med pengar”, konstaterar Arvid Fredenberg.
Läs mer om ekonomi:
Kritik mot miljardstöd till elbilar – vanliga hushåll lämnas utanför
Förödande: Allt fler fastnar i livslånga lån
Pension sviker: Pensionärer i fattigdom i 208 av 290 kommuner
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Frank Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
Frank Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS