Trots sitt rykte som ett jämlikt välfärdssamhälle är Sverige i dag ett av de länder i världen där miljardärernas rikedom växer snabbast i förhållande till BNP. En utveckling som riskerar att utlösa en motreaktion mot kapitalismen, menar experten.
Paulina Monzón
Uppdaterad: 02 juni 2025Publicerad: 02 juni 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Sverige ses ofta som ett föredöme för hur ett jämlikt samhälle kan fungera. Men bakom denna bild växer en ny verklighet fram: ett land där miljardärernas förmögenheter vuxit till hela 31 procent av BNP – den största ökningen bland 20 ledande ekonomier, enligt finansanalytikern Ruchir Sharmas årliga analys av Forbes miljardärslistor.
Sverige har nu 45 miljardärer, vilket innebär 1,5 gånger fler per capita än USA, ofta kallat en ny “guldålder” för de superrika. Men där USA:s rikaste individ aldrig nått över 1,5 procent av landets BNP i förmögenhet sedan Rockefellers tid, har Sverige sju personer vars privata rikedomar i förhållande till BNP slår det rekordet, skriver Ruchir Sharma i Finacial Times.
MISSA INTE: Misstagen som kan göra att du blir uppsagd
Sveriges miljardärer inte från ”produktiva” branscher
I en välfungerande ekonomi förväntas den största delen av förmögenheterna komma från produktiva sektorer som teknologi eller industri. Men i Sverige domineras miljardärsklassen i stället av personer vars rikedomar är kopplade till mindre produktiva eller ofta kritiserade branscher, som fastigheter och råvaror.
Endast tre svenska techentreprenörer finns med på Forbes lista, vilket betyder att endast 12 procent av landets miljardärsförmögenhet kommer från “produktiva” sektorer. Det placerar Sverige på tredje sista plats bland jämförda industrinationer.
Närmare 70 procent av Sveriges miljardärsförmögenheter kommer från arv, vilket placerar landet på tredje plats globalt efter Frankrike och Tyskland. Det tyder på att kapitalet koncentreras inom ett fåtal familjer snarare än sprids genom nya företag eller innovationer.
ANNONS
Ett skattesystem som gynnar kapital
ANNONS
Sverige genomgick stora ekonomiska reformer på 1990-talet efter finansiella kriser som tvingade landet att överge delar av sitt omfattande välfärdssystem. Skatter på förmögenhet, arv, fastigheter och företag sänktes eller togs bort, vilket öppnade för en mer kapitalvänlig miljö.
I dag beskattas kapital betydligt lindrigare än arbetsinkomster, och vissa kapitalskatter är till och med regressiva – de slår hårdare mot mindre rika än mot miljardärer. Till exempel är den årliga fastighetsavgiften begränsad till under 1 000 dollar, vilket gynnar välbeställda hushåll oproportionerligt.
Lägg därtill att Riksbanken under en längre tid hållit räntorna mycket låga, vilket i sin tur blåst upp tillgångspriser och gjort det lättare för de rika att låna och öka sin förmögenhet ytterligare.
Risk för sociala och politiska bakslag
Hittills har svensk politik till stor del fokuserat på invandring och brottslighet, snarare än på ekonomisk ojämlikhet. Många rika familjer i Sverige är dessutom diskreta med sin rikedom och kända för sitt filantropiska engagemang, vilket minskat det politiska trycket mot dem.
Men Ruchir Sharma varnar för att detta kan ändras snabbt. Han pekar på hur länder som Indien, Chile och Frankrike sett protestvågor mot miljardärer och social ojämlikhet efter liknande koncentrationer av rikedom. Sverige hamnar nu i botten i hans jämförelse av länder utifrån tre centrala mått på miljardärers inflytande.
Sverige – i väntan på en reaktion?
Sharma citerar den svenske författaren och ekonomen Johan Norberg, som beskriver landet som “ett samhälle av extremer”, där allmänheten ignorerar problem tills de plötsligt inte längre går att förbise – och då sker stora förändringar snabbt och kollektivt.
Att skapa förmögenhet är avgörande för ett lands tillväxt, särskilt genom innovation och produktivitet. Men när balansen förskjuts för mycket till de rikaste, särskilt inom sektorer som uppfattas som mindre samhällsnyttiga, ökar risken för en politisk reaktion. En sådan vändning kan vara på väg även i Sverige, menar Sharma.
ANNONS
Samtidigt menar nationalekonomen Jesper Roine att inkomstskillnader kan vara både nödvändiga och nyttiga, så länge de inte går överstyr.
”Det har belagt att man anstränger sig mer, utbildar sig och arbetar hårt i strävan att få bättre betalt. Tjänar man mer på att göra något, ja då gör folk det,” säger han till Dagens Nyheter.
Läs mer:
Så får du lägenheten att glänsa – 15 stajlingtips inför visningen
Beslutat – höjd reduktionsplikt från 1 juli
Stora förändringar – lättare att hyra ut bostäder i andra hand
Miljarder till redan rika: De vill fasa ut ränteavdraget, som i Finland
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS