Lån till konsumtion och bostad har blivit en självklar del av vardagen för många – men för flera leder det till en tillvaro kantad av oro och ekonomisk stress.
Frank Kummel
Uppdaterad: 28 juni 2025Publicerad: 28 juni 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
“Det räcker med att någon hade frågat ”Vad ska du ha pengarna till?” för att många skulle hejda sig”, säger Tobias Davidsson, forskare i ungas skuldsättning.
I takt med att räntorna under flera år hölls rekordlåga växte en helt ny norm fram: det blev normalt att leva på kredit. I SR:s dokumentärserie ”Skuldsamhället” pratar de med flera svenskar som har blivit drabbade av lånekulturen.
Lån blev inte bara en lösning – utan i många fall en förutsättning för att klara vardagen, skriver Realtid.
Allt fler svenskar använder kreditkort, snabblån och avbetalningar, inte bara till större investeringar, utan också till löpande konsumtion. När sedan inflationen slog till och räntorna steg efter 2022, blev läget akut för många.
MISSA INTE: Stor förändring för Avanza Zero – och 700 000 svenskar
Bakom fasaden – växande lån
Enligt Kronofogden har antalet personer med behov av skuldsanering tredubblats på tio år. Under ytan av nya kök, semesterresor och till synes välmående hushåll växer ett skuldberg som tvingar människor att skjuta upp både familjeplaner och pension.
SR:s dokumentärserie ”Skuldsamhället” lyfter flera röster som fastnat i detta ekosystem av lättillgängliga lån. Ett exempel är Mattias Johansson, som i 20-årsåldern drog på sig en halv miljon i skuld genom sms-lån och nätspel.
“Jag väntar med att skaffa familj tills jag inte bara betalat av, utan också har en buffert”, säger han i programmet.
ANNONS
MISSA INTE: Matpriserna skenade – butikernas vinster låg kvar
ANNONS
När friheten blev en fälla
Bakgrunden till utvecklingen kan spåras tillbaka till 1980-talets avregleringar. Då släpptes kreditmarknaden fri, vilket snabbt ledde till ökade bostadspriser och ett ökat beroende av lån. Ekonomihistorikern Gustav Ingman menar att resultatet blev en instabil struktur.
“En högt belånad befolkning är sårbar vid kriser”, konstaterar han.
Den gamla sanningen att en bostad alltid är en trygg investering ifrågasätts nu allt oftare. Andreas Runnemo från Småspararguiden påpekar att prisutvecklingen i längden bara matchar inflationen, men att riskerna samtidigt är mycket större än många tror.
MISSA INTE: Utdelningskaos på Avanza – pengar försvann mitt i natten
Kulturen av lån är ett problem med systemet
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) har tillsatt en utredning om evighetsgäldenärer – personer som förblir skuldsatta livet ut. Men flera experter menar att det behövs mer än så.
ANNONS
Han syftar på hur kreditgivare ofta riktar sig mot ekonomiskt utsatta personer, inte sällan med psykisk ohälsa – de som är mest benägna att tacka ja till höga räntor och snabba lösningar.
Tobias Davidsson menar att det inte räcker att tala om individens ansvar när hela systemet är uppbyggt för att locka in människor i skuld.
Särskilt utsatta grupper, som redan kämpar med psykisk ohälsa eller ekonomisk otrygghet, är de som lättast fastnar – och det är ofta just dem kreditbolagen riktar in sig på.
Läs mer om ekonomi:
Svensk el: Här ligger kundernas miljarder – oanvända
Drömmen om villa – nu en klassfråga
Bolånetaket ändras: Så påverkas priserna på bostäderna
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Frank Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
Frank Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS