Energiminister Ebba Busch vill minska skillnaderna i elpriser mellan Sveriges regioner genom att justera elprisområdena – i förlängningen kanske till ett enda. Men förslaget möts av skarp kritik i Norrland där företag, politiker och branschaktörer varnar för ökade kostnader och försämrad konkurrenskraft.
Paulina Monzón
Uppdaterad: 21 maj 2025Publicerad: 21 maj 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Energiminister Ebba Busch (KD) vill jämna ut landets elpriser. I dagsläget är skillnaderna stora: Sydsverige har betydligt högre priser än norra delarna av landet. Lösningen, enligt Busch, kan vara att slå samman de nuvarande fyra elprisområdena till ett enda elprisområde, något som bland annat SVT rapporterat om.
”Svenska kraftnät ska kolla om vi är mogna för det. Kan Sverige göra det, eller kan vi åtminstone gå till två eller till en annan modell än det vi har idag, som gör det lite mer rättvist”, säger Busch.
Men tanken om ett enhetligt elpris får ett svalt mottagande i norr. Här ser man de låga elpriserna som en nödvändig förutsättning för fortsatt industriell tillväxt och klimatvänlig omställning, skriver Erik Magnusson i Helsingborgs Dagblad.
MISSA INTE: Fick rätt i hyrestvist – sänkte hyran med 63 000 kronor
Tidöavtalet som bakgrund
Förslaget är en del av regeringens överenskommelse enligt Tidöavtalet, där partierna KD, M, L och SD bland annat lovat att verka för ett gemensamt elprisområde. Regeringen har redan stoppat utbyggnaden av exportkabeln Hansa Powerbridge, en första punkt i Tidöavtalet, med hänvisning till att elprisskillnaderna måste minska först.
Men regeringen har kvar att leverera på tre andra viktiga punkter: sänkt elskatt, utbyggd elproduktion i hela landet – samt alltså reformen av elområdena.
ANNONS
Norrländskt motstånd: ”Vi betalar priset”
ANNONS
I Norrland växer kritiken. Företag och politiker befarar att ett enhetligt elpris skulle innebära att deras konkurrensfördel med billig el försvinner. Industrijättar som LKAB, Hybrit och Stegra är beroende av låga elpriser för sina fossilfria stålprojekt. Med högre priser riskerar investeringarna att stanna upp – som Hybrit-projektet, som redan pausats.
Dessutom påpekas att låga elpriser i norr gör att Sverige kan nå sina klimatmål. Många anser därför att nuvarande prisområden bör vara kvar, både av klimat- och regionalpolitiska skäl.
Sydsvenska företag pressas
Samtidigt brottas många företag i södra Sverige med höga elpriser. Exempelvis har Hylte Paper i Halland tvingats säga upp 31 personer – elkostnaden hade varit 200 miljoner kronor lägre om bruket legat längre norrut. Även bolag som Pågen i Malmö, Polykemi i Ystad och Lindab i Grevie har drabbats hårt.
Situationen påverkar också nyetableringar. Flera elintensiva företag överväger att flytta framtida investeringar till norra Sverige eller till andra länder där elen är billigare och stabilare.
Flaskhalsavgifternas dolda roll
En annan aspekt som komplicerar frågan om ett enda elprisområde är Svenska kraftnäts roll, menar Erik Magnusson. Myndigheten har invändningar mot att slå ihop elområdena, delvis med hänvisning till tekniska utmaningar. Men det finns också ekonomiska motiv: dagens prisskillnader genererar stora intäkter till Svenska kraftnät i form av flaskhalsavgifter – över 100 miljarder kronor sedan 2022. Dessa pengar har i huvudsak betalats av elkunder i södra Sverige. Pengar som även gynnar den svenska staten som högre momsintäkter och elproducenterna som vinstmarginaler.
Att förändra elprisområdena är inte bara en teknisk eller ekonomisk fråga – det är en politisk balansgång. Ska regeringen prioritera nödropen från Skåne och Blekinge, eller stå på norrländsk industris sida, frågar sin Magnusson.
Med valet 2026 i sikte är det långt ifrån säkert att något avgörande beslut fattas före nästa mandatperiod. Frågan är högexplosiv – både bokstavligt och politiskt.
ANNONS
Läs mer:
Katarina fick p-bot trots betald parkering – ”för långsam”
Hälsovård – en stabil tillväxtmotor i en orolig värld
Ränteavdragen kostar staten 61 miljarder – mest till män med hög lön
Kvinnofritt i toppen hos partsägda bolag – endast män som vd och ordförande
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS