E55
E55.se
Ekonomi

Ekonomisk brottslighet växer snabbt – allvarligt hot mot samhället

Ekonomisk brottslighet
Den ekonomiska brottsligheten ökar. (Foto: Stina Stjernkvist/TT)
Paulina Monzón
Paulina Monzón
Uppdaterad: 05 maj 2025Publicerad: 05 maj 2025

Ekobrottsmyndigheten larmar om en eskalerande utveckling inom den ekonomiska brottsligheten i Sverige. Brotten blir allt mer avancerade, och vinsterna kan i dag uppgå till hundratals miljoner kronor. Myndigheten efterlyser kraftfulla åtgärder för att skydda samhället från allvarliga konsekvenser.

ANNONS
ANNONS
Facebook
Twitter
LinkedIn

Mest läst i kategorin

Elsystemet klarade den kalla vintern väl, enligt Svenska kraftnät. Arkivbild.
Ekonomi

Expert: Höga svenska priser räddar elsystemet

20 mars 2026
Statsminister Ulf Kristersson (M) träffar svenska journalister under EU-toppmötet i Bryssel.
Ekonomi

Inget stopp för utsläppshandel i EU

20 mars 2026
aktier
Spela klippet
E55 Studio

Så bygger du en stark utdelningsportfölj enligt experten

20 mars 2026
AI
Ekonomi

AI-bedragare kan nu lura på perfekt svenska – äldre särskilt utsatta

20 mars 2026
Statsminister Ulf Kristersson (M) träffar svenska journalister under EU-toppmötet i Bryssel.
Ekonomi

Kristersson: Flaskhalsintäkter kvar i Sverige

19 mars 2026

Enligt Ekobrottsmyndighetens nya lägesbild för 2025 har den ekonomiska brottsligheten inte bara blivit mer omfattande utan även svårare att spåra och förstå. Brottsvinsterna har ökat markant – från tiotals miljoner till belopp som nu kan överstiga 100 miljoner kronor per ärende. Detta speglar en brottslighet som växer både i omfattning och professionalitet.

Myndigheten pekar särskilt ut hur denna utveckling kan skada både det finansiella systemet och medborgarnas tillit till staten. Den ekonomiska brottsligheten är inte längre ett isolerat problem – den påverkar hela samhällets stabilitet.

”Den här sammanblandingen av grov, organiserad brottslighet med stort våldskapital som sedan äter sig in i våra välfärdssystem, det är systemhotande”, säger Rikard Jermsten, generaldirektör vid Ekobrottsmyndigheten, i Morgonstudion i SVT.

MISSA INTE: Gamle vd:n om AP7: Fel tajming visade hur sparande funkar bäst

Välfärd och infrastruktur i skottlinjen

Vissa branscher är särskilt exponerade. Bland dessa märks välfärdssystemen, bank- och kreditsektorn, premiepensionerna samt stora bygg- och infrastrukturprojekt. Det handlar om brott som skattefusk, bokföringsbrott, bedrägerier och näringspenningtvätt – brott som ofta kräver avancerade metoder för att genomföras och utredas.

Penningtvätt framstår som en central mekanism i den kriminella ekonomin. Genom att tvätta pengar från såväl ekonomiska som våldsrelaterade brott skapas ett flöde där illegala vinster integreras i den lagliga ekonomin, vilket försvårar upptäckten och rättsväsendets insatser.

”Penningtvätt med komplexa upplägg där stora summor pengar tvättas har blivit kärnan i den kriminella ekonomin och har central betydelse för grov organiserad brottslighet”, säger Rikard Jermsten.


Rikard Jermsten, generaldirektör vid Ekobrottsmyndigheten. Foto: Christine Olsson/TT
ANNONS
ANNONS

Konsekvenser för statsfinanser och tillit

Ekobrottsmyndigheten varnar för att den ekonomiska brottsligheten inte bara har direkta ekonomiska effekter, utan också slår mot samhällets kärnfunktioner. Skadorna på välfärden, statsfinanserna och rättsstaten är betydande, och brotten underminerar förtroendet för samhällsinstitutionerna.

”När kriminella stjäl skattemedel av staten är vi alla förlorare. Dels för att vi inte får den välfärd vi ska få för den skatt vi betalar, dels för att de kriminella använder våra skattemedel för att finansiera annan brottslighet. Det är en dubbel förlust för samhället”, säger Rikard Jermsten.

Bedömningen är att brottsligheten i dagsläget omsätter mellan 100 och 150 miljarder kronor per år – en siffra som med största sannolikhet är underskattad på grund av stora mörkertal. Denna nivå utgör ett allvarligt hot mot Sveriges ekonomiska säkerhet.

Förebyggande insatser kräver skärpt kontroll

För att motverka utvecklingen presenterar Ekobrottsmyndigheten ett antal åtgärdsförslag. Bland annat föreslås att det ska bli svårare att starta eller ta över företag i brottsligt syfte. Kraven på att kontrollera företagsstrukturer och företrädare behöver skärpas, inte bara inom den offentliga sektorn utan även hos privata aktörer.

Utöver detta behövs förbättrad tillsyn vid offentliga upphandlingar, för att förhindra att organiserad brottslighet får inflytande över skattefinansierade projekt. Genom att täppa till dessa luckor hoppas myndigheten kunna minska både sårbarheten och brottslighetens omfattning.

”Utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten går åt fel håll. Hela samhället behöver nu bygga motståndskraft”, säger Rikard Jermsten.

Läs mer:

ANNONS

Mäklare i uppror mot Hemnets nya superpaket

Pensionärernas råd till yngre generetioner

Här räcker kronan längst på semestern

Så investerar du smart som pensionär

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
EkobrottEkobrottsmyndighetenSverige
Paulina Monzón
Paulina Monzón

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

Paulina Monzón
Paulina Monzón

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

ANNONS
ANNONS
ANNONS