Allt färre hushåll har råd att köpa villa, trots att många fortfarande drömmer om ett liv med trädgård och fredagsgrill.


Mest läst i kategorin
“Drömmen om villalivet håller på att bli en ny klassfråga”, konstaterar Mäklarsamfundet i sin nya rapport.
Bakom formuleringen ligger en utveckling som pågått under flera decennier, skriver DN.
Småhuspriserna har stigit i en takt som lönerna inte kunnat hänga med i, samtidigt som nyproduktionen främst handlat om lägenheter snarare än villor.
I rapporten undersöks hushållens faktiska möjlighet att köpa villa i samtliga län. Resultatet visar att matchningen är låg eller mycket låg i majoriteten av områdena, med Västernorrland som enda undantag.
MISSA INTE: Stor förändring för Avanza Zero – och 700 000 svenskar
Trögrörlig marknad med låst struktur
En tydlig trend är att småhusen i allt högre grad bebos av äldre. I gruppen över 70 år har andelen husägare ökat, medan barnfamiljerna blivit färre. Många äldre har bott länge i sina hus, och trots att de inte längre behöver den stora boytan, finns få incitament att flytta.
“De som i huvudsak bor i småhusen är pensionärer med utflugna barn. De har inget incitament att flytta därifrån i vårt system eftersom det skulle innebära en minusaffär”, säger Oskar Öholm, vd på Mäklarsamfundet.
För yngre familjer innebär det att utbudet är begränsat, samtidigt som priserna pressas upp. Den som hoppas på ett generationsskifte får vänta – eller flytta längre bort än önskat.
MISSA INTE: Inget stöd för elbil – om du bor i någon av dessa 113 kommuner
Bristande utbud på villor driver på utvecklingen
Enligt Oskar Öholm är en av grundorsakerna att utbudet av nybyggda småhus inte alls matchar efterfrågan.
“Om man tittar på det vi har byggt, och jämför det med människors bostadspreferenser, är det nästan inverterade siffror”, säger han.
De allra flesta nyproducerade bostäder är lägenheter, trots att många skulle föredra ett småhus. Det handlar inte bara om komfort – det handlar också om trygghet, långsiktighet och att kunna påverka sin närmiljö.
MISSA INTE: 1 400 dör varje år – Transportstyrelsen blundar
Storstäder i botten på listan
Som väntat är matchningen som sämst i våra tre största städer. Allra lägst är den i Göteborg, där bara åtta procent av hushållen anses ha råd att köpa en genomsnittlig villa. Malmö ligger inte långt efter med nio procent.
I Stockholm är siffran något högre, elva procent, tack vare att genomsnittsinkomsten där är högre. Men även här är gapet mellan dröm och verklighet stort.

Risk för ökad ojämlikhet på grund av marknad för villor
Oskar Öholm varnar för konsekvenserna av att villamarknaden håller på att glida över i något han beskriver som ”en isolerad ö för de välbärgade”.
“Det blir väldiga slitningar om villamarknaden bara blir tillgänglig för de med resurser”, säger han.
Det handlar inte bara om ekonomi. Det handlar om hur samhället fungerar i stort. Om vissa grupper utestängs från möjligheten till ett boende som traditionellt varit en symbol för stabilitet och trygghet, riskerar förtroendet för systemet att urholkas.
“Vad händer med samhällskontraktet om människor med god utbildning och som jobbar och sliter inte kan uppnå den enklaste småhusdrömmen”, frågar sig Oskar Öholm.
Läs mer om ekonomi:
Skatteverket: Miljardförlust fortsätter växa – du får betala
Skatteverket räknade fel på Olas skatt: 91 miljoner för hög
Omöjligt för småsparare att agera: ”Svårt även för proffsen”

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.