Arbetslösheten håller sig kvar: Fast på rekordhöga nivåer

Ungdomarna håller ställningarna bland arbetslösheten

Mitt i all dysterhet finns en grupp som trotsar trenden. Ungdomarna mellan 18 och 24 år har bara sett sin arbetslöshet krypa upp från 7,7 till 7,8 procent – en så liten förändring att den nästan försvinner i felmarginalen.

Lars Lindvall har ingen bra förklaring till varför just ungdomarna klarar sig bättre. Han kallar det en ljuspunkt att nivån åtminstone inte ökar i samma takt som för andra grupper.

Arbetsförmedlingen spår att arbetslösheten slutar öka under 2025. Först 2026 väntas en gradvis nedgång, men mycket hänger på faktorer utanför svensk kontroll.

Osäkerheten är påtaglig. Företag drar sig för att anställa när framtiden är oklar, och just nu finns gott om orosmoln på himlen.

MISSA INTE: Dolda avgifter på bredband – ”som en osynlig extrahyra”

Olika mätmetoder av arbetslösheten ger olika bilder

Här blir det krångligt för den som vill ha koll på läget. Arbetsförmedlingen rapporterade 6,8 procent arbetslösa i maj, medan SCB kom fram till hela 9,7 procent. Samma månad, helt olika bilder av verkligheten, skriver Ekonomifakta.

Förklaringen ligger i metoderna. Arbetsförmedlingen räknar bara de som skrivit in sig hos dem. SCB ringer runt och frågar folk direkt om de söker jobb.

Resultatet blir slående – SCB hittar 561 200 arbetslösa, nästan 200 000 fler än Arbetsförmedlingen. Den säsongsrensade siffran från SCB ligger på 9 procent och pekar uppåt.

Båda sätten att mäta har sina fördelar, men skillnaden skapar förvirring. Speciellt i kristider när många söker jobb utan att registrera sig.

Déjà vu från tidigare kriser

För den som minns 90-talskrisen eller finanskrisen 2009 känns dagens utveckling bekant. Arbetslösheten rusar upp snabbt men tar åratal att komma ner igen.

Under 90-talet gick Sverige från några procents arbetslöshet till över tio procent på kort tid. Sedan dröjde det långt in på 2000-talet innan nivåerna normaliserats.

Finanskrisen 2009 följde samma manus. Ekonomin vände uppåt ganska snart, men jobben kom inte tillbaka. Företagen höll hårt i plånboken och väntade länge med att anställa, även när orderböckerna började fyllas igen.

Nu ser vi samma tendens igen. Strukturell arbetslöshet har blivit ett växande problem – de som förlorar jobben har ofta fel kompetens för de jobb som finns.

Bankrapporter kan ge ledtrådar om arbetslösheten

SEB och Handelsbanken släpper rapporter på onsdag. Där brukar man kunna utläsa hur företagen tänker kring framtiden genom att studera utlåningen.

Lånar företagen pengar för investeringar är det ett gott tecken. Sitter de på kassan och avvaktar betyder det fortsatt stillastående på arbetsmarknaden.

Internationell oro spelar också in. Handelskonflikter och säkerhetspolitiska spänningar gör företagsledare försiktiga. Ingen vill expandera när spelreglerna kan ändras över en natt.

Lars Lindvall avslutar med att konstatera att byggsektorn varit hårt drabbad under lågkonjunkturen. Men problemen sträcker sig längre än så – hela arbetsmarknaden påverkas när hjulen stannar upp.

Läs mer om ekonomi:

Expert på arv svarar: Vem ärver huset utomlands?

Så undviker du låg ränta – och ser till att dina pengar växer

Okända svenska AI-bolaget: 17 miljarder innan tredje året