Krisen är officiell: 80 miljarder ska rädda ekonomin

Viftar med sedelbuntar för att rädda krisen

Vad gör en finansminister i ett land som befinner sig i en djup ekonomisk svacka när det bara är ett år kvar till valet? Lovar att vändningen snart kommer och viftar med sedelbuntar, menar Andreas Cervenka.

Regeringen spår en BNP-tillväxt på tre procent nästa år, högre än nästan alla andra bedömare, samtidigt som Elisabeth Svantesson utlovade 80 miljarder kronor i satsningar i den kommande höstbudgeten.

Enligt finansministern handlar det om insatser riktade mot hushållen som ska ge familjer mer pengar i plånboken.

”Jag vill att människor ska känna framtidstro”, upprepade ministern flera gånger och tillade att en del av pengarna kommer att lånas upp, något som de senaste regeringarna varit extremt försiktiga med.

MISSA INTE: ”Gyllene handklovar”: Har du gjort en för bra karriär?

Lågkonjunkturen bitit sig fast

”Vi kan inte låta den här lågkonjunkturen bita sig fast”, förklarade Elisabeth Svantesson.

Det låter väldigt offensivt. Om det hade sagts för tre år sedan. Bitit sig fast är just vad lågkonjunkturen tillåtits göra, lika envist som en fästing, menar Andreas Cervenka.

Att finansministern svängt från att prata mycket om betydelsen av att hålla i statsfinanserna till hur viktigt det är att ingjuta hopp hos svenska konsumenter kan tolkas som en insikt om att de senaste årens strategi kanske inte varit helt lyckad.

Äntligen beskriver läget som krisen det är

Det hedrar finansministern att hon äntligen beskriver läget som det är: en unikt svår och plågsamt utdragen kris. 

Om de 80 miljarderna kommer att räcka för att det ska vända beror förstås på vad åtgärderna består i, och där var Elisabeth Svantesson väntat vag.

En del av det som regeringen gjort hittills, som sänkt skatt på ISK och höjt rotavdrag, har fått kritik från myndigheter som Ekonomistyrningsverket och Riksrevisionen för att gynna människor som redan har pengar respektive vara dyrt och inte så effektivt, menar Andreas Cervenka.

Sverige har råd med en knuff i krisen

Även om 80 miljarder är ett högt belopp ska det ställas i relation till hur dåligt läge ekonomin hamnat i. Men att det kommer innebär en knuff i rätt riktning är en rent matematisk observation.

Som Elisabeth Svantesson konstaterade har Sverige råd – våra statsfinanser beskrev hon som ”brutalt starka”.

En annan kalkyl är politisk. Elisabeth Svantesson räknar naturligtvis med att konjunkturen ska vända lagom för att rädda den opinionsmässigt pressade regeringen kvar vid makten vid nästa val.

MISSA INTE: Unga vill gå i pension vid 63 – måste jobba till 72

Sent men inte för sent?

Frågan är om erkännandet och åtgärderna kommer för sent. Många familjer har kämpat ekonomiskt i flera år medan politiker pratat om andra saker, menar Andreas Cervenka.

För pensionärer som sett sina besparingar urholkas av inflation och arbetande som känt hur lönen räcker allt sämre kan 80 miljarder låta som mycket pengar. Men kommer de till rätt personer och i rätt tid?

Det återstår att se om regeringens sena insikt om allvaret i krisen kan vända både ekonomin och opinionen före nästa val.

”Jag vill att människor ska känna framtidstro”, sa Elisabeth Svantesson upprepade gånger.

Men framtidstro bygger inte bara på löften om pengar – det kräver också trovärdighet och att åtgärderna verkligen hjälper dem som behöver det mest.

Läs mer om ekonomi:

Amerikanska banker fruktar massflykt till stablecoins

Aktiebluffar blir allt mer avancerade: ”Tagna på sängen”

Prognos från Swedbank: Svenska ekonomin starkare än USA