Det är hög tid att bygga upp en buffert om du inte redan har det. Miljoner svenskar har liten eller ingen buffert alls på sparkontot.


Mest läst i kategorin

Experten om skatteåterbäring: 5 smarta sätt att spara, amortera eller investera
Snart får många svenskar sin skatteåterbäring, men hur bör pengarna användas? Experter pekar på flera smarta val som kan stärka privatekonomin både direkt och på sikt, särskilt i tider med höga räntor och ökade levnadskostnader. E55 har tidigare rapporterat att en hög skatteåterbäring inte alltid är något positivt. Enligt sparexperter kan det i stället betyda …

Pensionens sorgebarn – därför kan ditt sparande slå mot bostadstillägget
Många pensionärer tror att sparade pengar är en trygghet. Men i själva verket kan de slå hårt mot ett av de viktigaste stöden – bostadstillägget. E55 har skrivit en artikel där du kan läsa mer om vilka som kan ha rätt till stödet bostadstillägg. Sparande kan minska stödet kraftigt Bostadstillägget är ett av de viktigaste …

Skydda din ekonomi vid kriser – experten listar 3 enkla steg alla kan göra
När livet förändras snabbt påverkas ofta ekonomin mer än många räknar med. Sjukdom, separation eller arbetslöshet kan få stora konsekvenser. Nu varnar ekonomiexperten Birgitta Piper för vanliga misstag, och pekar ut vad du faktiskt kan göra direkt för att skydda din ekonomi. E55 har samtidigt rapporterat om hur många hushåll betalar onödiga kostnader i form …

Så kan världsläget påverka din ekonomi just nu
Svensk ekonomi visar tecken på återhämtning efter flera svaga år. Samtidigt ökar osäkerheten i omvärlden, vilket kan påverka både sparande, pensioner och hushållens ekonomi. För svenska sparare gäller det nu att undvika vanliga misstag och hålla koll på riskerna. Många sparare gör samma misstag När marknaderna blir mer osäkra gör många sparare samma typ av …

Ny tumregel för pensionen utmanar klassisk sparregel
Många sparare använder enkla tumregler för att bestämma hur pensionspengarna ska investeras. En av de mest kända är den så kallade 120-regeln. Men allt fler rådgivare menar att modellen är för förenklad. I stället lyfts en mer personlig variant fram, ibland kallad ”120 minus du själv”. Tanken är att sparstrategin inte bara ska baseras på …
När en oväntad utgift dyker upp, som att man behöver reparera bilen, lägga om taket eller laga en tand, så är det viktigt att man har en buffert på sparkontot som kan täcka utgifterna.
Och om man blir arbetslös eller sjuk kan det också vara klokt att ha ett sparande som man kan använda under en kort period för att inte riskera att behöva gå från hus och hem.
Shoka Åhrman är sparekonom på SPP, tycker att det finns några viktiga förhållningsregler som är kloka att sätta upp för sig själv.
”Vi brukar ju säga att man ska ha tre till fyra månadslöner i buffert för sig själv. Generellt saknar många en krockkudde vid till exempel sjukskrivning eller arbetslöshet, och då ska man förstås tänka på behovet för hela familjen”, säger Shoka Åhrman.
MISSA INTE: Amelia Adamo, 78 om livet som änka: ”Visa ingen hänsyn”
100 000 på sparkontot
En genomsnittssvensk tjänar ungefär 35 000 kronor i månaden. Det gör att din buffert på sparkontot borde ligga på åtminstone 100 000 kronor, kanske lite mer, för att vara säker på att de plötsliga utgifterna inte tvingar dig till dyra konsumtionslån eller att använda kreditkortet.
Vid första anblick ser det ut som att svenskarna är bra på att spara. Sedan 1996 har allmänhetens placeringar på bankkonton, fonder och aktier ökat mer än åtta gånger. Men det mesta är koncentrerat till de 5 procent mest välbärgade i samhället.
Stora samhällsgrupper har litet eller inget sparande alls.
”Det låter kanske tråkigt, men oftast måste man se över sina utgifter. Det är så man ökar sitt sparande”, säger hon till Svenska Dagbladet.
Senaste nytt
Så stärker koncernen lönsamheten och växlar upp inför 2026

Säker digital underhållning – så undviker du oseriösa sajter

När pengarna flyttas med ett svep i mobilen
Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet

Äldre spelar omedvetet på olicensierade casinon
Hand i mun
Varannan svensk vuxen har inte mer än 10 000 kronor tillgängligt på ett bankkonto. Men det kan vara i underkant eftersom många svenskar har pengar i andra sparformer, som aktier och fonder.
”Vi såg ju under pandemin när inflationen tog fart att många hade sparat betydligt mer än myndigheterna trodde”, säger Shoka Åhrman.
Men buffertsparande gör sig bäst på bankkonto med hög sparränta och fria uttag. Då kan du vara säker på att pengarna ligger tillgängliga när du behöver dem, och att de växer i långsam och trygg takt.
Avkastningen är lägre i snitt än i långsiktigt sparande i exempelvis indexfonder med låg avgift. Men om man har pengarna på börsen är risken stor att man blir tvungen att sälja fondandelar vid ett ogynnsamt tillfälle när du behöver pengarna. Då är sparkontot bättre.
Det rådet är dubbelt så viktigt ett oroligt år som 2025. Börsen skakar, men sparräntan är säker. Pengar utöver bufferten kan man däremot investera på börsen eller i högräntefonder, tycker sparekonomen.
Läs mer om ekonomi:
Amelia Adamo, 78 om livet som änka: ”Visa ingen hänsyn”
Swedbank-ekonomens drastiska drag: ”Sålde alla USA-fonder”
Stärkta kronan leder tyvärr till dubbelsmäll för svenskar
AP7 Såfa har kvarts miljard investerade i svartlistade bolaget
ANNONS
ANNONS

Bilbo Göransson arbetar på både News55 och E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.

Bilbo Göransson arbetar på både News55 och E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.
Senaste nytt

Tre enkla regler som kan förbättra din aktieaffär

Så förhandlar du bilpriset – undvik att betala för mycket

Var tionde Ica-butik går back

Flygstrejk stoppar 12 flygplatser – 3 000 anställda berörs i påsk
