Under de höga inflationsåren har styrräntan pressats upp, vilket lett till dyra lån men också högre avkastning på sparkonton. När nu räntorna sänks med några månaders mellanrum påverkar det sparkonton negativt. Men ännu finns det pengar att spara.
Räntan sänks: Hög tid att skaffa ett bra sparkonto?


Mest läst i kategorin
Det är inte dags att överge sparkontot, säger åtminstone Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer i en artikel i Dagens Industri.
Sparkonto
I februari när räntan sänktes senast såg det ut så här i snitt:
Ränta Sparande | Februari 2024 | Februari 2025 |
---|---|---|
Rörlig | 3,70% | 2,75% |
Bunden 1 år | 4,20% | 2,50% |
Bunden 3 år | 3,60% | 2,25% |
Bunden 5 år | 3,45% | 2,10% |
Men mellan olika banker är det stora skillnader.
Man kan lite grovt dela upp sparandet för de flesta svenskar i fyra olika högar.

Den första högen: Lönekontot
Den första högen är knappt värt att kalla sparande, eftersom det rör sig om att ha pengarna på sitt vanliga lönekonto.
Där får man i regel ingen avkastning för tiden som pengarna ligger där och väntar på att användas. För varje månad stiger istället priserna, vilket i förhållande gör dina pengar mer och mer värdelösa för varje månad som går.
Andra högen: Sparkonto
Den andra högen är sparkontot. Pengarna ligger även då tryggt och säkert kvar på banken, mot en liten avkastning på mellan 1 och 3 procent. Det fungerar ungefär som ett lån, där du lånar ut pengar till banken istället för tvärt om.
Väldigt tryggt, men till priset av låg avkastning. På sparkontot är det klokt att ha ditt buffertsparande, som du kanske behöver när bilen går sönder eller du måste göra ett liknande större inköp, som semestern eller nya tapeter.
Tredje högen: Räntefonder och värdepapper
Den tredje högen kallas för räntefonder, eller räntebärande papper. Det påminner om att köpa aktier och fonder, men är tryggare eftersom du inte behöver oroa dig för att enskilda företag ökar eller minskar i värde på daglig basis. Istället kan man säga att du lånar ut pengar till företag eller länder som behöver pengarna.
I gengäld får du avkastning på i regel några fler procent än ett sparkonto. Det är lite tryggare än aktiefonder, men vanligtvis innebär det också lägre avkastning. Åtminstone en del av ditt sparande borde troligtvis ligga i räntefonder, särskilt om du börjar närma dig pensionen eller något annat större köp som du vill göra.
Otryggast men bäst? Aktier och aktiefonder
Den sista högen kallas för aktier, eller aktiefonder, och är högriskplaceringar där värdet på dina besparingar kan öka och sjunka varje dag. Ibland mycket på en och samma dag. Bäst är när aktierna stiger i värde snabbt, men risken är att aktier också kan tappa i värde snabbt. Risken är hög, men ofta värt det för den som hittar bra fonder till låga avgifter. Men den som råkar ha otur, eller fattar dåliga beslut av någon annan anledning, riskerar att förlora mycket pengar. Hög risk, hög avkastning men risk betyder också att du kan förlora mycket pengar om olyckan är framme.
Vissa år, som under finanskrisen 2009 eller under Covid 2020-2021 så hade en tryggare hamn varit att föredra för dina surt förvärvade slantar. Då hade det varit klokt att stoppa in pengarna i ett räntefondsparande eller sparkonto på banken istället för i aktier. Men en kris kommer alltid plötsligt och oväntat. Det är det som en kris innebär. Se därför till att ha en bra fördelning mellan de fyra olika högarna: Dagliga utgifter vill du kunna täcka med lönekontot, plötsliga utgifter med sparkontot (med fria uttag), kortsiktigt sparande vill du lägga i räntefonder och långsiktigt sparande, som till pensionen eller så, vill du troligtvis ha i aktier och aktiefonder med låga avgifter.
Om du köper räntefonder så var försiktig med avgifterna. Ibland är förvaltningsavgiften så hög att du faktiskt inte tjänar någonting. Samma sak kan gälla aktiefonder.
”Viktigt är att jämföra räntefonder, då vissa har avgifter som i princip raderar ut den lilla avkastning du får”, säger Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer.
Läs mer om ekonomi:
Vreden mot sömniga Pensionsgruppen: Svensk pension är för låg
5 vanliga testamente-missar – enligt juristen: ”Gör inte bort dig”
När det kan löna sig att ta ut pension tidigt
Boräntorna står still – men bundet lån kan snart bli dyrare
ANNONS

Redaktionschef Bilbo Göransson på både News55 och E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.

Redaktionschef Bilbo Göransson på både News55 och E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.