Tidigare fanns stora kryphål i det svenska premiepensionssystemet – något som utnyttjades av kriminella aktörer. Efter skandalerna med Falcon Funds och Allra har systemet byggts om. Nu menar Pensionsmyndigheten att skyddet mot bedrägerier är betydligt starkare.


Mest läst i kategorin
Premiepensionssystemet, som gör det möjligt för svenskar att själva välja fonder till en del av sin allmänna pension, har under de senaste åren varit föremål för flera uppmärksammade skandaler. Genom aggressiv telefonförsäljning och avancerade upplägg lyckades fondbolag som Allra och Falcon Funds lura till sig miljarder från ovetande sparare.
Ekobrottsmyndigheten pekar i sin lägesbild för 2025 fortfarande ut pensionssystemet som ett attraktivt mål för organiserad brottslighet. Enligt myndigheten lockas bedragare av stora pengasummor och låg upptäcktsrisk.
Men Pensionsmyndigheten, som ansvarar för systemets fondtorg, betonar att mycket har förändrats sedan skandalerna briserade.
”Det är en helt annan process för att säkerställa att man har god kvalitet på fonderna och att det ska vara ett säkrare system”, säger Anna Åkesson, jurist på Pensionsmyndigheten, till Dagens Nyheter.
Tidigare svagheter utnyttjades
En av de största bristerna tidigare låg i att Pensionsmyndigheten var skyldig att godkänna fonder som hade tillstånd från andra EU-länder, även om tillsynen där var svagare. Det utnyttjades av bedragare för att ta sig in i systemet och placera ut fonder som senare användes för att tömma pensionskapital.
Detta är i dag förändrat. Istället för automatisk registrering hanteras fondurvalet numera av den statliga Fondtorgsnämnden, som både upphandlar och granskar fonder innan de godkänns. Kvalitet, säkerhet och regelefterlevnad kontrolleras innan fonder får tillgång till spararnas pengar.

Rättsprocesser pågår fortfarande
Även om säkerheten nu har förbättrats, pågår fortfarande rättsliga processer kring tidigare skandaler. Pensionsmyndigheten försöker få tillbaka pengar till drabbade sparare genom stämningar mot revisorer och banker, som enligt myndigheten brustit i sitt kontrollansvar.
Bland de som stämts finns både storbanker som Swedbank och SEB samt revisionsfirmor som KPMG, Deloitte och Pwc. Dessa juridiska processer har dragit ut på tiden, men myndigheten är hoppfull.
”Sådana här processer tar lång tid oavsett om det är Sverige eller utomlands och det gör att det drar ut på tiden. Men vi känner oss trygga med våra krav”, säger Anna Åkesson.
Fortsatt vaksamhet krävs
Trots att systemet förbättrats och säkerheten stärkts, fortsätter Ekobrottsmyndigheten att se pensionssystemet som ett riskområde. Enligt Rikard Jermsten, generaldirektör för myndigheten, lockas kriminella av att stora summor är i omlopp, samtidigt som sannolikheten att upptäckas är relativt låg.
Även om inga nya konkreta exempel lyfts fram i rapporten, baseras riskbedömningen på tidigare utredningar och underrättelseinformation. Ekobrottsmyndigheten fortsätter bevaka området noggrant.
Pensionsmyndigheten ser dock ljust på framtiden, med ett system som nu genomgått stora förändringar och ett skärpt regelverk.
Med skandalerna i backspegeln är målet tydligt: att sparare inte ska behöva oroa sig för att deras pensionspengar hamnar i fel händer igen.
Allra och Falcon Funds – två av de största skandalerna
De två största bedrägerierna i premiepensionens historia, Allra och Falcon Funds, har haft enorm påverkan. I Allra-fallet använde bolaget telefonförsäljning för att få in stora belopp i sina fonder, men ledningen agerade sedan med dolda affärsupplägg som gynnade dem själva. Efter en friande dom i tingsrätten dömdes de ansvariga i hovrätten till fängelse. Pensionsmyndigheten har krävt skadestånd på över 240 miljoner kronor.
Falcon Funds-härvan hade liknande upplägg men ännu större konsekvenser. Via försäljning lockades sparare in i fonder som senare tappade enorma summor. Enligt myndighetens beräkningar kan förlusterna ha uppgått till nära fyra miljarder kronor. Även i detta fall har flera dömts till fängelse.
Hittills har Pensionsmyndigheten lyckats få tillbaka omkring 750 miljoner kronor till drabbade sparare.
Läs mer om ekonomi:
Lurad på miljoner och skuldsatt – men hittade vägen tillbaka
Inflationen slår hårdast mot nya pensionärer
Var femte svensk rädd för förhandling om bolån: Spara tusenlappar
60-talisternas pension ska räcka 15 procent längre

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.