Pensionsåldern höjdes – men svenskarna går i pension tidigare

Åldersgränsen för hur länge vi förväntas jobba höjs i rask takt. Den brukade vara 65 år, men höjdes i fjol till 66 år och från och med 2026 kommer riktåldern, som den nya pensionsåldern kallas, att vara 67 år.

Det innebär att svenskar som går i pension tidigare än så straffas med både lägre pensioner och högre skatter, bland annat.

MISSA INTE: Pensionsmyndigheten stämmer revisor – på 1,9 miljarder (News55)

Därför höjs pensionsåldern

Syftet är att få fler svenskar att gå i pension senare, för att finansiera det allt dyrare pensionssystemet. Anledningen till att det blir dyrare är för att svenskarnas förväntade levnadstid stiger, vilket gör att pensionen ska räcka till allt fler levnadsår.

Genom att höja pensionsåldern hoppas regeringen och myndigheterna att pengarna ska räcka till en värdig ålderdom för alla.

Men i fjol gick snittåldern för att gå i pension tillbaka något, från 66 år i snitt till 65,5. Det meddelar Pensionsmyndigheten på sin hemsida.

Just 2023 sticker ut, vilket gör att återgången vsr väntad. Anledningen var att flera tekniska åldersgränser släpade efter i grundskyddet, vilket åtgärdades till året därpå.

”De nya åldersgränserna som trädde i kraft vid årsskiftet mellan 2022 och 2023 ledde till en kraftigt ökad genomsnittlig pensionsålder. Många av de som antagligen hade velat gå i pension 2023 men som behövde vänta ett år till, tog istället ut pensionen under 2024. Det är en effekt som vi räknade med skulle inträffa och den är troligtvis kortsiktig med tanke på kommande beslutade riktåldershöjning”, säger Alma Masic, analytiker på Pensionsmyndigheten.