Dollarn vänder upp och ner på allt vanligt för svensk pension

Svenska pensionsfonder har trott mer på USA än på Sverige. Det kan de ha gjort rätt i för det mesta, men i år kan det bli en dyr historia för dig och alla andra svenska medborgare.

Svensk pensions buffertfonder är till nästan 100 procent investerade i aktier och andra värdepapper. I tider av börsoro brukar dollar vara en trygg hamn att parkera i, vilket gjort att svenska pensionsfonder förlitat sig på den amerikanska valutan som säkerhetsbälte. Men sedan Donald Trump tillträdde som president i USA fungerar det precis tvärt om.

Det rapporterar Dagens Industri.

”I normala fall brukar dollarn stärkas under perioder med stökig börs, det har varit ett skydd för oss. Den här gången har det inte varit så, tvärtom”, säger Lena Fahlén, vice vd och kapitalförvaltningschef på Sjunde AP-fonden, till tidningen under ett seminarium i Almedalen.

I 25 år har de svenska premiepensionsfonderna gett avkastning som är högre än löneförhöjningarna nästan varje år.

Särskilt förvalet Sjunde AP-fonden, som i praktiken är en global aktiefond med låg avgift och en viss hävstång inbyggd.

Det har E55 skrivit om tidigare.

Men 2025 har det inte gått lika bra. Aktieportföljen har rasat med 6,5 procent. Värdepappersportföljen har däremot gett 2,5 procent i avkastning. Fonden har en hävstångseffekt, som innebär att det går extra bra under uppgång men nedgångar förstärks även de.

Förtroendet för den amerikanska ekonomin sjunker i världen just nu, vilket också innebär att den amerikanska dollarns anseende sjunker.

”Det kan ha många olika förklaringar, men en kanske är ett minskat förtroende för den amerikanska ekonomins förmåga. Men än är det för tidigt att avfärda dollarn som världens reservvaluta”, säger Lena Fahlén.

Ännu så länge är euron för svag för att kunna ersätta dollarn som världsvaluta, vilket gör otryggheten större än om det fanns ett tydligt alternativ.

Och det är inte bara premiepensionsfonderna som drabbas. Svensk pension är beroende av så kallade buffertfonder, där avkastningen betalas ut till pensionärerna när det går bra.

De allmänna pensionsfonderna 1-4 är till stor del beroende av en stark ekonomi i USA, där man likt AP7 investerat en stor portion av kapitalet.

Kristin Magnusson Bernard, är vd för Första AP-fonden som förvaltar cirka 500 miljarder kronor, berättade på ett seminarium i Almedalen:

”Normalt sett brukar antingen aktier eller räntor gå bra. Och om allt går åt pipan så har dollarn stigit och långa amerikanska statsobligationer gett avkastning. Den här våren har det inte fungerat”, säger hon.

Det kan förändra hur det ser ut för svensk pension och investeringsstrategi i många år framöver:

”Jag tror att det är svårt att komma tillbaka till dollarns tidigare nivåer. Det finns många skäl till att kapitalet nu flödar ut från USA”, säger Kristin Magnusson Bernard.

Läs mer om ekonomi och pension:

Säljer Nvidia: Nu köper svenskarna denna danska aktie istället

Hon höjde åldersgräns för pension: Nu lämnar Strandhäll politiken