2025 har varit ett tufft år för miljoner svenskar med premiepensionsfonden AP7 Såfa, som tappat så mycket som 16,5 procent i värde på kort tid på grund av tre historiskt unika faktorer.


Mest läst i kategorin
Svensk premiepensions populäraste val, förvalet AP7 Såfa, har åkt på en rejäl smäll.
Efter att ha spöat resten av konkurrenterna i över tio år med hästlängder går nu pensionsjätten back. Rejält.
Det har bland annat fått läsarna att fråga PRO:s pensionsexpert Joel Stade om det är dags att överge skeppet.
MISSA INTE: Svensk pension går till unga kriminella istället
Statliga investeringar i USA
”Har AP7 investeringar i USA?”, frågar sig en läsare. Och ja, det har AP7. En hel del.
”Två tredjedelar av Sjunde AP-fondens aktiekapital ligger i USA”, berättar han.
Det har varit en framgångssaga i över ett årtionde för miljoner svenskar. 5,9 miljoner premiepensionssparare har pengar i AP7 Såfa.
Och sedan finanskraschen på Wall Street 2008-2009 har USA varit en superplacering för svenska pensioner, visar det sig. Framförallt i tekniktäta Silicon Valley, och ännu mer särskilt i sju stora bolag, som kallas The Magnificent Seven.
Första smockan: Historiskt stor risk kopplad till USA
De sju bolagen som ingår har stått för nästan hela USA.s börsuppgång under rekordåret 2024, men flera bolag har fallit som korthus på börsen under 2025. Bland annat Tesla och Nividia har inte alls nått upp till förväntningarna, som varit skyhöga.
Stora investerare och småsparare har dragit sig ur, men svenska premiepensionssparare står kvar med de dåliga korten på handen.
Ännu i skrivande stund har fondjätten lagt två tredjedelar av sitt aktiekapital i USA.
Andra smockan: USA rasar
USA:s storbolagsindex, S&P 500, avslutade 2024 med en totalavkastning på 25,0%. Under året slog man 57 nya rekordnoteringar. Detta efter ett redan starkt år. 2023 steg index med 26,3%.
I år har USA i efterdyningarna av tullutspel och global oro rasat ordentligt, för att sedan återhämta sig en aning. I skrivande stund har indexet stigit strax över 1 procent 2025.
Det är sämre än exempelvis Sverige, Finland och Norge som alla har gjort en mångdubbelt bättre resa under våren och sommaren.
Men om du tror att dina pensionsavsättningar har stigit i värde med 1 procent för att USA-aktierna gjort det så tror du fel.
Tredje smockan: Svenska kronan är för stark
Den amerikanska dollarn har fallit i anseende internationellt. Det har gjort att stater och andra spekulanter flyttat sina investeringar till andra länder. Att äga svenska kronor 2025 och 2026 kommer vara en klok investering för många, inte minst för att den svenska försvarsindustrin går på högvarv och behovet av svenskt stål är stort på hela den Europeiska kontinenten i takt med att EU rustar upp. Det gör att många utländska investerare är särskilt intresserade av att äga svenska kronor i den kommande perioden.
Men det innebär att dina amerikanska aktier, som du äger via AP7 Såfa exempelvis, råkar illa ut. AP7 Såfa har köpt dem successivt under en period när kronan varit historiskt svag, vilket gjort att avkastningen sett extra bra ut i svenska kronor räknat. Men lika bra hävstång som dollarn varit för svensk pension under de åren som svenska valutan sprungit gatlopp, har det varit en hämsko under 2025 och eventuellt även under de kommande åren.
Ska svenskarna byta sin pensionsplacering från AP7 Såfa?
För det mest är det en dålig idé att köpa och sälja i panik. Om du inte ska ta ut pengarna i närtid så är chansen stor att börsen återhämtar sig på sikt.
Dessutom finns en säkerhetsventil i AP7 som alla inte känner till.
Fram till 55 års ålder investeras dina pengar i aktier. Det är en bra placering för dig som vill se dina pengar växa över tid eftersom börsen i snitt slagit exempelvis löneutveckling och sparräntor i hundra år i rad. Men efter det viktas din premiepension om till tryggare hamnar i form av statsobligationer och räntepapper, främst fastighetsplaceringar, i det som kallas för AP7 Räntefond.
År efter år blir pengarna tryggare
Flyttarna sker årsvis från det att du fyller 56 år och när du fyller 75 är faktiskt två tredjedelar av ditt pensionskapital i premiepensionen placerade i räntepapper. Avkastningen är betydligt lägre i snitt på räntepapper än i aktier, men risken är också mycket lägre. Aktier kan gå upp mycket i värde eller bli värdelösa på kort tid, industrier kan lägga om och länder kan förklara krig. Räntepapper är betydligt långsiktigare investeringar och även om de ökar och sjunker i värde, är rörelserna betydligt mindre.
”Aktier har stor rörlighet, men räntefonder är urtråkiga. Och så ska det vara. Det är rationellt att ta en mindre risk när det närmar sig dags att ta ut pengarna”, säger Joel Stade till E55.
Traditionellt har PRO, som står nära Socialdemokraterna och fackföreningsrörelsen, varit kritiska till premiepensionsreformen.
”När systemet infördes liknade det ett statligt casino, där pensionsspararna hade lite eller ingen kontroll över vilka fonder de skulle chansa på. Hade man otur fick man en fond med hög avgift eller dålig avkastning”, säger Joel Stade.
Men i takt med att systemet städats upp och förvalsfonden AP7 Såfa infördes 2010 har PRO skiftat fot.
”I början var det Vilda Västern. Då hade vi de här lurendrejarna som Allra och Falcon Funds, som bedrog svenska pensionssparare på jättebelopp. Men eftersom det både finns ett pålitligt förval i AP7 Såfa och man rensar bort skurkar och oseriösa aktörer från premiepensionstorget så tycker PRO inte längre att det är fel att svenska pensionärer får ta del av avkastningen på börsen, det är på det stora hela positivt”, säger Joel Stade.
Läs mer om ekonomi:
Svensk pension går till unga kriminella istället
Sverige har världens dyraste skatt på sol-el: Käppar i hjulet
Konjunktursinstitutet: Nu vänder det för svensk ekonomi
500 miljoner skattekronor ska stoppa gråstarr och höftont

Redaktionschef Bilbo Göransson på både News55 och E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.

Redaktionschef Bilbo Göransson på både News55 och E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.