Klåfingriga experter och politiker sabbar bostadsmarknaden

Regleringen av den svenska bostadsmarknaden är nog ett av de största lapptäcken som finns. Möjligen är regleringen av den franska arbetsmarknaden ett eller flera snäpp värre. Och ingen av dessa marknader fungerar bra. I Frankrike har arbetslösheten legat stadigt kring 10 procent och i Sverige har bostadssituationen för unga och kapitalsvaga aldrig varit värre i modern tid.

I en växande stad kommer det alltid att finnas ett behov av fler bostäder. Helst skall de byggas i en jämn takt och variera i form och standard. Höga bostadspriser grundar sig bland annat på en hög efterfrågan och ett lågt utbud. När vi nu haft en kraftig satsning på fler bostäder får det naturligtvis en dämpande effekt på priserna.

Att marknaden för bostadsrätter börjar plana ut är därför ett sundhetstecken. Men att i ett sådant läge komma med en arsenal av förslag på hur efterfrågan ytterligare bör stramas åt är direkt olämpligt. Den senaste tiden har förslagen duggat tätt med bland annat införande av skärpta amorteringskrav och avskaffande av ränteavdrag.

Politiker som med sans och vett förhåller sig negativa eller avvaktande hudflängs av ”ekonomiska experter” som talar om hur åtgärderna ska förhindra en uppblåst bostadsmarknad, främst i storstäderna. Det anses vara rätt tid att dra undan mattan för de hushåll som av olika skäl klivit in på en hög nivå eller som står i startgropen till att komma in på bostadsmarknaden. Detta sker parallellt med att ränteläget redan nu eller inom kort kommer att påverka låntagarna.

Ibland spelar det mindre roll att vissa förslag är principiellt politiskt korrekta om de faktiskt är direkt skadliga för svensk tillväxt.

De allra flesta spekulerar inte i sitt boende utan vill ha långsiktiga och förutsägbara regler för att kunna planera. När räntan inom ett år börjar höjas kommer det att få effekt i plånboken, vilket är något som många räknat med. Om det utöver den höjda räntan även införs ökade amorteringskrav och ränteavdragen avskaffas får det en påtaglig effekt på hushållens ekonomi.

Boendet är något som vi alla prioriterar och därför kommer dessa åtgärder att få effekt på övrig konsumtion. Det kan handla om resan på sommarlovet, de där extra klädesplaggen, färre besök på den lokala restaurangen eller någon annan del av vår vardags-konsumtion som får stå tillbaka. Den minskade efterfrågan får konsekvenser på Sveriges tillväxt och på arbetslösheten.

Det vore därför en bra idé att göra en konsekvensanalys av alla förslagen gemensamt istället för att komma med ett efter ett i en strid ström så att hushållen inte alls kan förutse alla pålagor. Eller att avvakta hur de redan införda förändringarna faktiskt slår.

Denna oförmåga att lägga samman saker till en helhet, att fortsätta lappa och laga, är det som skapat dagens bostadshaveri. Det är också något som riskerar att vi får en dipp på bostadsmarknaden som blir djupare än den behöver bli.