Regeringens nyligen presenterade förslag om förändrade 3:12-regler sägs syfta till att förenkla för landets entreprenörer. Men enligt skattejuristen Anders Täreby riskerar förslaget att få motsatt effekt. De verkliga konsekvenserna gynnar främst passiva ägare och stora konsultfirmor, medan aktiva småföretagare kan förlora.
Paulina Monzón
Uppdaterad: 16 juni 2025Publicerad: 16 juni 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Efter två års arbete presenterades regeringens förslag om förändrade 3:12-regler, det vill säga skattereglerna för dig som är delägare i fåmansföretag. En av de mest genomgripande förändringarna i förslaget är att det så kallade löneuttagskravet slopas. Tidigare krävdes att en entreprenör tog ut en viss lön – exempelvis 774 000 kronor under 2025 – för att kvalificera sig för lågbeskattad utdelning. Med de nya reglerna försvinner denna tröskel. I praktiken innebär det att statlig inkomstskatt blir frivillig för entreprenörer, då det blir skattemässigt mer fördelaktigt att ta ut utdelning än lön, skriver skattejuristen Anders Täreby i en debattartikel i Dagens Industri.
Ett sådant system urholkar enligt Täreby 3:12-reglernas legitimitet. Tanken med reglerna är att förhindra att arbetsinkomster omvandlas till lågbeskattade kapitalinkomster. Utan ett kopplat lönekrav tappar systemet sin progressiva beskattning.
MISSA INTE: ”Passiva kunder” gör att bankerna tjänar mer på bolån
Små aktiva förlorar – passiva ägare vinner
Regeringen lyfter fram att gränsbeloppet – det belopp som kan delas ut till 20 procents skatt – höjs från 220 000 till 320 000 kronor för den som inte använder löneunderlag. Det framstår som en förbättring för småföretagare med låga löner, men enligt Täreby har dessa företagare ofta inte möjlighet att utnyttja det högre beloppet. De som däremot gynnas är passiva ägare i så kallade karensbolag – bolag där ägaren inte längre är aktiv, men aktierna fortfarande är kvalificerade.
Täreby menar att detta är en märklig prioritering, särskilt när regeringen säger sig vilja gynna entreprenörskap.
ANNONS
Försvårade generationsskiften
Ett oväntat problem som kan uppstå med det nya regelverket är svårigheter vid generationsskiften. Med nuvarande regler kan ett bolag med hög lönesumma generera stora gränsbelopp även efter att ägarskapet spridits. Men i det nya systemet minskar gränsbeloppet drastiskt när ägandet delas upp.
ANNONS
Täreby tar upp ett exempel där ett bolag med tre miljoner i lönesumma får ett gränsbelopp på 1,5 miljoner kronor. Om ägaren fördelar bolaget mellan tre barn minskar det gemensamma gränsbeloppet till 900 000 kronor, och ännu mer om det rör sig om fler arvingar. Detta kan göra det skattemässigt ofördelaktigt att genomföra generationsväxlingar.
Stora byråer blir de största vinnarna
Ett annat uppmärksammat inslag i förslaget är att kravet på minst fyra procents ägande för att använda löneunderlaget tas bort. Det innebär att delägare i stora revisions- och advokatbyråer nu får tillgång till lågbeskattad utdelning utan att behöva uppfylla någon tröskel för eget löneuttag.
I praktiken kan en person som äger två procent i en konsultfirma med 500 miljoner i lönesumma få upp till 4,7 miljoner kronor i utdelning till endast 20 procents skatt – trots att den egna lönen är så låg som 8 000 kronor i månaden.
Förenkling på papperet – men inte i praktiken
Trots att regeringen talar om förenklingar är Täreby skeptisk. Att slå ihop olika regler kan låta smidigt, men han menar att de bakomliggande komplexiteterna kvarstår. Exempelvis försvåras möjligheten att själv fördela gränsbelopp mellan bolag man äger. Entreprenörer med flera bolag riskerar att få utdelningsutrymmet där det inte gör mest nytta.
Den som vill optimera sin situation kan därmed behöva skapa nya bolagsstrukturer. ”Jag tror att ett nytt holdingbolag ligger bra till för att bli årets julklapp 2025”, skriver Täreby ironiskt, och syftar på att förändringarna sannolikt kommer driva fram fler omstruktureringar snarare än förenklingar.
Läs mer:
Snabb väg till välbetalda jobb utan dator
ANNONS
Stor oro på bostadsmarknaden – svårsålt och skräckindex
Svensk fattigdom har fördubblats – 700 000 i ekonomisk utsatthet
OECD varnar: Svensk ekonomi hotas av växande risker
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS