Semester ska vara en tid för avkoppling och gemenskap – men för många familjer kantas ledigheten av konflikter kring pengar. Olika ekonomiska förutsättningar, förväntningar och utgiftsvanor riskerar att skapa irritation. Här är sparpsykologens råd för att undvika tjafs om semesterkassan.


Mest läst i kategorin
Att semestern blir en ekonomisk prövning för många par är inget ovanligt. Under ledigheten märks olika synsätt på pengar extra tydligt, särskilt om inkomsterna varierar inom familjen. Bråk om den gemensamma ekonomin en av de vanligaste orsakerna till skilsmässa, vanligare än otrohet. Flest skiljsmässor sker i oktober när vardagen stabiliserats efter semestern, skriver Advisa.
”Pengar är en väldigt vanlig källa till konflikt. Just under semestern kan det vara bra att hålla ett öga på sig själv så man inte hamnar i ett tråkigt beteendemönster”, säger Niklas Laninge, psykolog med inriktning på sparande hos spartjänsten Opti, till Sydsvenskan.
Luncher ute, glass i solen och inträden till nöjesfält – allt kan snabbt bli dyrare än planerat. Många småköp leder lätt till en stor nota.
”Generellt är vi ganska dåliga på att se helheten av alla småköp”, förklarar han.
MISSA INTE: Staten får större roll i vården – men inget förstatligande i sikte
Planera ekonomin tillsammans
Ett viktigt första steg för att undvika bråk är att ha en gemensam plan för hur semesterns pengar ska användas. Det gäller särskilt för par där inkomsterna skiljer sig åt – då kan en gemensam semesterkassa göra underverk.
”Det finns mycket forskning som visar att pengar man sparat ihop till leder till en mindre ångestfylld konsumtion och färre obehagliga överraskningar”, säger Laninge.
Om en i paret har större ekonomiskt utrymme bör man prata öppet om hur det påverkar semesterplanerna, råder han. I vissa fall kanske det är rimligt att den som har mer också betalar mer.

Involvera barnen i planeringen
Att prata pengar med barnen kan också vara avgörande för en harmonisk semester. Även om de inte behöver känna till alla detaljer, kan de få en grundläggande förståelse för att man ibland måste välja bort vissa saker.
”Om de inte har något att förhålla sig till är det inte konstigt att de tjatar eller blir arga om det inte blir som de har tänkt sig”, förklarar Laninge.
Genom att förklara att familjen kanske bara kan göra en eller två saker per dag som kostar pengar skapas tydliga ramar. Det underlättar för både föräldrar och barn att hantera förväntningar.
Undvik överraskningar i semesterbudgeten
Små utgifter, som glass eller dryck, kan snabbt bli en tung post i semesterbudgeten – särskilt i barnfamiljer. Ett sätt att hantera detta är att tillsammans bestämma vad som är viktigast att lägga pengar på.
Särskilt kostsamma nöjen som sommarland eller nöjesfält kan bli svåra att tacka nej till om det inte finns någon gemensam plan.
”Finns det en överenskommelse där barnen varit involverade har man något att hänvisa till, då är det lättare att säga nej”, säger Laninge.
När semestern delas med andra
Reser man tillsammans med andra familjer kan utmaningarna bli ännu större. Skillnader i ekonomiska möjligheter eller prioriteringar kan skapa konflikter, inte minst bland barnen.
Här rekommenderar Niklas Laninge att våga ta upp frågan direkt.
”Man kan ju inte ägna semestern åt att ändra på sina vänner. Men man kan behöva säga ’att vi märker att det blir konflikter med barnen när vi har så olika synsätt, så vi kanske inte ska göra saker tillsammans hela tiden.’”
Med rätt förberedelser och öppna samtal blir semestern en roligare – och lugnare – upplevelse för hela familjen.
Tips: så undviker ni pengagräl i sommar
Spara tillsammans: En gemensam semesterkassa minskar risken för konflikt.
Jämna ut skillnader: Prata öppet om inkomstskillnader och fördela utgifterna därefter.
Planera i förväg: Gå igenom förväntningar och sätt ramar innan semestern börjar.
Involvera barnen: Gör barnen delaktiga i planeringen så blir det lättare att säga nej.
Var medveten om småköp: De många små utgifterna kan snabbt bli stora.
Våga prata pengar: Även med andra familjer, om ni semestrar ihop.
Läs mer:
Strängnäs får 95 miljarder – nytt AI-datacenter
Inför räntebeskedet – alla riksbankstoppar har rörliga bolån
Trängselskatt på E4 för billigare kollektivtrafik till Arlanda
Dyrare mat kan bli följden när återvinningen förenklas

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.