Att ärva eller köpa sommarhus tillsammans med syskon, kusiner eller andra släktingar kan verka som en dröm – men blir ofta en källa till konflikt och ekonomisk förlust. Med rätt juridiska förberedelser kan fallgroparna undvikas.
Bilbo Göransson
Uppdaterad: 21 juni 2025Publicerad: 21 juni 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
”Det folk bråkar om är kostnader, drift och renoveringar”, säger Fredrik Aldmo, jurist på Familjens Jurist till E55.
”En familj vill bättra på badrummet, en annan vill att man ska vänta”, säger han.
I början är allt ofta frid och fröjd. Man är överens om hur härligt det blir att ha en gemensam plats nära naturen. Men när renoveringsbehovet av er sommarstuga eller räkningarna börjar hopa sig, kommer slitningarna. Vem ska betala vad? Vem har rätt till de mest eftertraktade sommarveckorna? Och vad händer när någon vill sälja?
MISSA INTE: Experten: Så påverkas din pension – om du råkar bli sjuk
Samägande av sommarstuga en komplicerad verklighet
Många som delar på en sommarstuga tror att ägandet är självklart: äger man en fjärdedel, betalar man en fjärdedel. Men så enkelt blir det sällan i praktiken. Fredrik Aldmo förklarar att olika syn på användning, ansvar och betalningsförmåga ofta leder till oenighet.
Har man inte skrivit ett så kallat samägandeavtal finns det heller inget skydd mot de juridiska konsekvenserna av att vara oense om er sommarstuga.
”Den som vill kan ytterst kräva att det säljs på auktion. Det är oftare än man kan tro vi får den frågan”, säger Aldmo till E55.
Konsekvenserna kan bli dyra. En offentlig auktion leder nästan alltid till sämre betalt, ofta upp till 10 procent lägre pris. Dessutom tillkommer kostnader för juridiskt ombud i domstol och senare god man som sköter försäljningen.
ANNONS
”Det kan kosta 150 000 kronor eller mer bara för nöjet att få sålt med förlust – ren värdeförstöring”, säger Aldmo.
ANNONS
Så gör du för att undvika bråk om er sommarstuga
Lösningen enligt juristen är att skriva avtal i förväg. Ett samägandeavtal kan reglera allt från kostnadsfördelning till användning, försäljning och hur man gör vid renoveringsbeslut. Även i samband med arv, skilsmässa eller dödsfall bör man tänka efter noga.
”Vill du hålla sommarstugan inom släkten? Då bör du skriva in förköpsrätt i testamentet eller samägandeavtalet”, säger han.
Det är också klokt att fundera på äktenskapsförord, så att fritidsfastigheten inte automatiskt blir del av en framtida skilsmässa.
En vanlig modell är att ge barnen sommarhuset – men med krav på att de ska erbjuda sina syskon att köpa ut dem vid försäljning. Det minskar risken för framtida konflikter.
Bråk om elräkningen leder till generationslång dispyt
I många fall är det inte huset som är problemet, utan människorna. ”Har det väl skurit sig är det svårt att lappa ihop”, säger Aldmo. ”Det brukar börja med att någon kontaktar en jurist för att höra om sina rättigheter – och då är processen ofta redan igång.”
ANNONS
Uppskattningsvis leder nio av tio osämjor om sommarhus av det här slaget till förlikning: Man löser det utan att domstolen måste träda in. Men vägen dit är dyr och kan ge känslomässiga men för livet.
Det handlar sällan om stora summor i början. Kanske om en elräkning till ert sommarhus, eller hur stor del av badrumsrenoveringen man ska stå för.
”Det är inte för att fnysa åt en utgift på kanske 50 000 som man ska dela på två eller tre exempelvis. Men jämför det med en utdragen konflikt. När dammet lagt sig kan ett bråk om 50 000 kronor i el och badrumsrenovering ha kostat en kvarts miljon – och en förlorad syskonrelation”, varnar Fredrik Aldmo.
Läs mer om ekonomi:
Det kan Sverige lära sig av Nederländernas syn på tjänstepension
Experten: Så påverkas din pension – av långvarig sjukdom
Fritt fall för förtroendet: Stödet för Skatteverket rasar
Så kan du tjäna 2 100 kronor mer i allmän pension – i månaden
Pensionsmyndigheten: Inga fler vill jobba efter pensionsåldern
ANNONS
Myndigheten varnar: Så har tullkrisen skadat pensionerna
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Bilbo Göransson
Redaktionschef Bilbo Göransson på både News55 och E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.
Bilbo Göransson
Redaktionschef Bilbo Göransson på både News55 och E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS