Det står klart att riksdagen röstade ja till regeringens förslag om höjd reduktionsplikt – en åtgärd som ska minska utsläppen men som också kan höja priserna vid pumpen.
Paulina Monzón
Uppdaterad: 31 maj 2025Publicerad: 30 maj 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Riksdagens beslut innebär att reduktionsplikten – kravet på att minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel – höjs från nuvarande 6 procent till 10 procent. Den nya nivån gäller från den 1 juli 2025 och kommer vara i kraft fram till 2030, rapporterar Dagens Industri.
Förändringen är en del i regeringens klimatpolitik och förväntas ge en total minskning av koldioxidutsläpp på cirka 3,1 miljoner ton fram till 2023, skriver Elfakta.
MISSA INTE: Varför överger svenska sparare hoppfulla Indien? Experten svarar
Vad är reduktionsplikt?
Reduktionsplikten innebär att drivmedelsleverantörer måste minska klimatpåverkan från sina produkter, främst genom att blanda in mer förnybart bränsle. Reduktionen mäts i procent av växthusgasutsläpp jämfört med fossilt bränsle.
Enligt lagen (2017:1201) är målet att succesivt skruva upp kraven för att fasa ut fossila bränslen. Men eftersom förnybara bränslen ofta är dyrare att producera, leder kraven till högre drivmedelspriser för konsumenter – vilket i praktiken fungerar som en indirekt drivmedelsskatt.
Men det är viktigt att komma ihåg att det slutgiltliga priset på besnin och diesel, det sätts inte av den svenska regeirngen utan av marknaden, oljan, dollarn med mera.
ANNONS
Svängningar i politiken
ANNONS
Den nu beslutade höjningen är ett skifte från 2024, då regeringen kraftigt sänkte reduktionsplikten. Då gick reduktionsplikten för diesel från 30,5 procent till 6 procent, och bensin från 7,8 till 6 procent. Sänkningen var tänkt att lindra de höga drivmedelspriserna och mötte både kritik och stöd i den politiska debatten.
De svenska utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken ökade med 18 procent förra året, enligt siffror från Trafikverket. Därmed ser det svårt ut att nå målet att sänka utsläppen från inrikes transporter med minst 70 procent till 2030, rapporterade Dagens Industri i mars.
”Utsläppen ökar rejält, vilket inte är så konstigt eftersom reduktionsplikten ändrades. Att Sverige ska nå 70-procentsmålet ter sig nu omöjligt, och det kommer att krävas ytterligare styrmedel för att nå 2045-målet”, sade Trafikverkets måldirektör Sven Hunhammar.
Nu ändras alltså kursen igen, men denna gång med en öppning för alternativa sätt att uppfylla plikten.
Nyhet: Elbilsladdning räknas in
En ny del i regelverket är att drivmedelsbolagen får delvis uppfylla kravet genom att tillhandahålla el för laddning av elbilar. Det innebär att exempelvis laddstationer nu kan räknas in i den totala reduktionsplikten, vilket breddar verktygslådan för att minska utsläppen.
Den höjda reduktionsplikten är ett led i Sveriges arbete för att nå klimatmålen, där transportsektorn spelar en nyckelroll. Bilar och lastbilar står för en stor del av landets utsläpp, och genom att öka andelen biodrivmedel vill politiken minska beroendet av fossila bränslen.
Kritiker menar dock att ökade pumppriser kan slå hårt mot hushåll och landsbygd – samtidigt som miljörörelsen efterfrågar ännu snabbare omställning.
Klarar Sverige inte EU:s 2030-klimatkrav väntar dryga böter. Och notan kommer att hamna på skattebetalarna i nån form, menar Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén.
ANNONS
Det här innebär beslutet
- Reduktionsplikten höjs från 6 till 10 procent från 1 juli 2025
- Gäller både bensin och diesel
- Målet är att minska växthusgasutsläppen med 3,1 miljoner ton till 2030
- Elbilsladdning kan räknas in i reduktionsplikten
- Konsumentpriserna kan öka som en följd av beslutet
Läs mer:
Strejk på Systembolaget – lagom till midsommar
Boräntorna står still – men bundet lån kan snart bli dyrare
Tyska matjättar sänker matpriserna – pressar konkurrenter
Ett år utan bankkort: IT-expertens protest mot det spårbara livet
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS