Det står klart att riksdagen röstade ja till regeringens förslag om höjd reduktionsplikt – en åtgärd som ska minska utsläppen men som också kan höja priserna vid pumpen.


Mest läst i kategorin

IKEA-anställd avskedad efter rabattköp åt anhörig
En IKEA-anställd i Spanien har fått sparken efter att ha använt sin personalrabatt åt en anhörig. Fallet visar hur strikt företag kan tolka regler kring personalförmåner, och vilka konsekvenser det kan få. E55 har tidigare rapporterat om hur förmåner som på ytan verkar attraktiva kan bli en dyr affär i längden. Ett exempel är bolånerabatter …

Att vara ensamstående äldre kan vara att leva på egna villkor
De flesta ensamstående äldre upplever både det positiva och det negativa med att leva själva och många pensionärer väljer självständighet. Ensamhet beskrivs ofta som ett problem, allt från praktiska problem som att boendekostnaderna är dyrare för den som bor ensam och att maten ofta blir sämre för den som äter ensam. Ensamhet är dock bara …

Tusentals lägenheter står tomma – samtidigt råder bostadsbrist i storstäder
Samtidigt som bostadsbristen består i storstäder står tusentals hyresrätter tomma i andra delar av landet. När befolkningen minskar får allt fler kommuner svårt att fylla sina bostäder, och i vissa fall kan rivning bli den enda lösningen. E55 har tidigare rapporterat om hur bostadsmarknaden utvecklas olika i landet och hur vissa orter samtidigt brottas med …

Felsorterade sopor kan bli dyrt – kan Sverige följa Finlands exempel?
Att sortera matavfall rätt har blivit allt viktigare i Europa. I Finland planerar vissa avfallsbolag nu att införa avgifter för hushåll som sorterar bioavfall fel. Frågan är om liknande sanktioner kan bli aktuella även i Sverige. På E55 har vi tidigare rapporterat om hur nya regler kring avfall och återvinning påverkar hushållen, bland annat när …

Gapet mellan rörlig och bunden boränta krymper
Den rörliga snitträntan hos bankerna har sammantaget stigit till 2,65 procent i februari, jämfört med 2,63 procent i januari. Snitträntan är den ränta som kundkollektivet faktiskt betalar – en ränta som ligger betydligt lägre än de räntor som bankerna själva annonserar som sina så kallade listräntor. De rörliga bolåneräntorna har stigit något medan de bundna …
Riksdagens beslut innebär att reduktionsplikten – kravet på att minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel – höjs från nuvarande 6 procent till 10 procent. Den nya nivån gäller från den 1 juli 2025 och kommer vara i kraft fram till 2030, rapporterar Dagens Industri.
Förändringen är en del i regeringens klimatpolitik och förväntas ge en total minskning av koldioxidutsläpp på cirka 3,1 miljoner ton fram till 2023, skriver Elfakta.
MISSA INTE: Varför överger svenska sparare hoppfulla Indien? Experten svarar
Vad är reduktionsplikt?
Reduktionsplikten innebär att drivmedelsleverantörer måste minska klimatpåverkan från sina produkter, främst genom att blanda in mer förnybart bränsle. Reduktionen mäts i procent av växthusgasutsläpp jämfört med fossilt bränsle.
Enligt lagen (2017:1201) är målet att succesivt skruva upp kraven för att fasa ut fossila bränslen. Men eftersom förnybara bränslen ofta är dyrare att producera, leder kraven till högre drivmedelspriser för konsumenter – vilket i praktiken fungerar som en indirekt drivmedelsskatt.
Men det är viktigt att komma ihåg att det slutgiltliga priset på besnin och diesel, det sätts inte av den svenska regeirngen utan av marknaden, oljan, dollarn med mera.

Senaste nytt
Så stärker koncernen lönsamheten och växlar upp inför 2026

När pengarna flyttas med ett svep i mobilen
Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet

Äldre spelar omedvetet på olicensierade casinon

Därför bör du aldrig vara utan hemförsäkring
Svängningar i politiken
Den nu beslutade höjningen är ett skifte från 2024, då regeringen kraftigt sänkte reduktionsplikten. Då gick reduktionsplikten för diesel från 30,5 procent till 6 procent, och bensin från 7,8 till 6 procent. Sänkningen var tänkt att lindra de höga drivmedelspriserna och mötte både kritik och stöd i den politiska debatten.
De svenska utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken ökade med 18 procent förra året, enligt siffror från Trafikverket. Därmed ser det svårt ut att nå målet att sänka utsläppen från inrikes transporter med minst 70 procent till 2030, rapporterade Dagens Industri i mars.
”Utsläppen ökar rejält, vilket inte är så konstigt eftersom reduktionsplikten ändrades. Att Sverige ska nå 70-procentsmålet ter sig nu omöjligt, och det kommer att krävas ytterligare styrmedel för att nå 2045-målet”, sade Trafikverkets måldirektör Sven Hunhammar.
Nu ändras alltså kursen igen, men denna gång med en öppning för alternativa sätt att uppfylla plikten.
Nyhet: Elbilsladdning räknas in
En ny del i regelverket är att drivmedelsbolagen får delvis uppfylla kravet genom att tillhandahålla el för laddning av elbilar. Det innebär att exempelvis laddstationer nu kan räknas in i den totala reduktionsplikten, vilket breddar verktygslådan för att minska utsläppen.
Den höjda reduktionsplikten är ett led i Sveriges arbete för att nå klimatmålen, där transportsektorn spelar en nyckelroll. Bilar och lastbilar står för en stor del av landets utsläpp, och genom att öka andelen biodrivmedel vill politiken minska beroendet av fossila bränslen.
Kritiker menar dock att ökade pumppriser kan slå hårt mot hushåll och landsbygd – samtidigt som miljörörelsen efterfrågar ännu snabbare omställning.
Klarar Sverige inte EU:s 2030-klimatkrav väntar dryga böter. Och notan kommer att hamna på skattebetalarna i nån form, menar Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén.
Det här innebär beslutet
- Reduktionsplikten höjs från 6 till 10 procent från 1 juli 2025
- Gäller både bensin och diesel
- Målet är att minska växthusgasutsläppen med 3,1 miljoner ton till 2030
- Elbilsladdning kan räknas in i reduktionsplikten
- Konsumentpriserna kan öka som en följd av beslutet
Läs mer:
Strejk på Systembolaget – lagom till midsommar
Boräntorna står still – men bundet lån kan snart bli dyrare
Tyska matjättar sänker matpriserna – pressar konkurrenter
Ett år utan bankkort: IT-expertens protest mot det spårbara livet

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

Extrautrustad med smarta funktioner och nya detaljer. Elegant och modernt uttryck med ett omfattande exteriörpaket. Läs mer om ID.4 Pro Sweden Olympic Edition här!
Senaste nytt

Bilmekanikernas råd: Undvik att köra tills bränslelampan tänds

Klimakteriet har blivit säljbart – men också pratbart

De behöver nalla på sitt pensionssparande för att klara vardagen

Tidöpartier: Kritiserade elavgifter behöver pausas
