Finansministern Elisabeth Svantesson (M) hade hoppats på en svensk våg av revansch-shopping efter åratal av tuff ekonomi. Men iställlet sparar svenskarna rekordmycket på banken. ”Buffertsparande är det nya svarta”, menar en marknadsanalytiker.


Mest läst i kategorin
Sedan 20-talet fick svenskarna höra om de två systrarna Spara och Slösa, i barntidningen Lyckokronan. Spara var den som gjorde rätt, och stoppade pengarna i spargrisen. Slösa gjorde bort sig varje gång: Pengarna gick till strunt som hon inte hade glädje av länge alls.
Nu är rollerna ombytta. Elisabeth Svantesson (M), Tidöregeringens finansminister, vill få svenskarna att spendera sina pengar på konsumtion för att få ekonomins hjul att rulla. Men ack, Lyckokronans budskap har rotat sig hårt i den svenska folksjälen.
”Buffert är det nya svarta”, skriver marknadsanalytikern Nils Åkesson på Dagens Industri.
MISSA INTE: Så många svenskar äger en miljon kronor – i din ålder
Svantesson och buffert-mardrömmen
Under det andra kvartalet 2024 meddelade Riksbanken sin första räntesänkning. Efter två år av lågkonjunktur och räntehöjningar på grund av skenande inflation hoppades politikerna på att räntesänkningarna skulle leda till ökad konsumtion.
Analytikerna kallar detta för en konsumtionsledd återhämtning, och skulle varit perfekt för Svantessons och Ulf Kristerssons regering för att visa att man kunde få landets ekonomi på fötter.
Men så blev det inte. Istället har svenskarna fyllt koffertarna med 100 miljarder kronor på bankkontona.
De lättnader som hushållen får går istället till sparande.
”I USA beskrev uttrycket revenge spending, fritt översatt ”revansch-shopping”, hur uppdämda behov fick amerikansk konsumtion att rusa efter pandemikrisen. Hösten 2024 var förväntningarna högt ställda på en snar svensk variant av samma fenomen, när hushållens akuta kostnadskris äntligen sjunkit undan”, skriver Nils Åkesson.
På grund av konsumtionsrevanschen trodde man att konsumtionen skulle öka med 3 procent under 2025. Istället tyder det nu på att det blir 1 procent istället, långt under målet.
Förhoppningsvis kan 2026 ge 3 procents återhämtning, tack vare lättnader i plånböckerna för hushållen som ska få billigare el, lägre inkomstskatt över hela brädet, högre bostadsbidrag och halverad matmoms.
Men någon återgång till hur den svenska konsumtionen såg ut fram till pandemiåret 2020 blir svår att upprepa.
”Det finns en logik och samtidigt en ironi bakom Svenssons spariver”, skriver Åkesson.
Det finansiella sparandet nådde 3,7 procent av inkomsterna 2024. Det är en av de högsta nivåerna någonsin, förutom under pandemiåret 2020 då man knappt kunde gå till affären.
Senaste nytt
Svantessons morot leder till mer sparande
Svenskarna borde slösa bort mer pengar, hoppas regeringen. Men samtidigt sänker man skatten på Investeringssparkonto till 0 kronor för alla med en förmögenhet på mindre än 300 000 kronor från och med 1 januari 2026.
Detta eftersom de flesta svenskar har mindre än 100 000 kronor på sitt ISK. Den uppmaningen lär få ännu fler svenskar att lägga pengarna på sparande istället för att köpa dyra föremål och restaurangbesök.
Läs mer om ekonomi:
Så många svenskar äger en miljon kronor – i din ålder
När ekonomin vänder: Här är småbolagen som kan bli en guldgruva
Så många svenskar äger en miljon kronor – i din ålder
Ditt hushåll kommer troligen inte ens ”se röken” av nåt elpristak
Experten: 1 800 kronor i sänkt skatt på pension nästa år – ”minst”

Redaktionschef Bilbo Göransson på både News55 och E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.

Redaktionschef Bilbo Göransson på både News55 och E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.