Statens utgifter för ränteavdrag har skjutit i höjden och nådde 61 miljarder kronor för inkomståret 2024. Nästan hälften av stödet går till den rikaste fjärdedelen av befolkningen, enligt en ny kartläggning.
Paulina Monzón
Uppdaterad: 20 maj 2025Publicerad: 20 maj 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Ränteavdraget, som är tänkt att göra det lättare för hushåll att klara av räntekostnader på sina lån, har blivit en allt dyrare post i statens budget, något kunskapsbanken Hurvibor skrev om i mars i år. Under de senaste tre åren har kostnaden mer än fördubblats – från 28 miljarder kronor för inkomståret 2020 till 61 miljarder för 2024. Det visar en kartläggning som Statistikmyndigheten SCB gjort på uppdrag av SVT.
Ökningen är ett resultat av kraftigt stigande räntor, vilket lett till högre räntekostnader för både bolån och andra typer av krediter.
”Det är en jättehög summa. Det är pengar man skulle kunna lägga på annat”, säger Roine Vestman, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
MISSA INTE: Kvinnofritt i toppen hos partsägda bolag – endast män som vd och ordförande
Högst inkomster – mest ränteavdrag
Granskningen visar att en stor del av statens subventioner går till dem som redan har god ekonomi. Statistiken för inkomståret 2023 visar att hela 43 procent av det totala ränteavdraget gick till den fjärdedel av befolkningen som har de högsta inkomsterna – personer med minst 52 000 kronor i månaden.
Det är personer med stora lån – ofta boende i områden med höga bostadspriser – som får störst del av kakan. De tre kommuner där invånarna i genomsnitt får tillbaka mest är Danderyd, Lidingö och Nacka, alla belägna i Stockholmsregionen.
ANNONS
Tydliga skillnader mellan regioner och grupper
Skillnaderna i hur mycket stöd man får från ränteavdraget är stora beroende på var i landet man bor, men också mellan olika köns- och åldersgrupper. Män får i genomsnitt mer tillbaka än kvinnor, och medelålders personer gynnas mer än yngre och äldre.
ANNONS
I Danderyd fick medelålders män med höga inkomster i genomsnitt tillbaka hela 40 736 kronor i ränteavdrag. I kontrast står äldre kvinnor i Norrlands inland, där exempelvis kvinnor över 65 år med låg inkomst i Dorotea endast fick tillbaka 1 018 kronor i snitt.
Ränteavdraget: Ett system utan tak
Ränteavdraget fungerar som en skattereduktion på räntekostnader för lån. Den vanligaste typen är avdrag för bolån, som står för cirka 82 procent av det totala beloppet. Även andra lån, som billån och privatlån, omfattas.
Man får dra av 30 procent av räntekostnader upp till 100 000 kronor per år. Över den gränsen minskar avdraget till 21 procent. Det finns dock inget övre tak för hur mycket avdrag man kan få, vilket gör att de som betalar mycket i räntor också får mest tillbaka.
Klyftor även inom städer
Skillnaderna i ränteavdrag syns inte bara mellan olika delar av landet – de kan vara stora även inom samma stad. Ett exempel är Solhem och Tensta norr om Stockholm, där bara en väg skiljer de två bostadsområdena åt. Trots den geografiska närheten skiljer sig beloppen invånarna får i ränteavdrag markant, vilket tydliggör hur systemet slår olika beroende på inkomstnivå och bostadsvärde.
Även om kostnaden för ränteavdraget har ökat med 10 miljarder mellan 2023 och 2024, finns inget som tyder på att fördelningen av stödet förändrats nämnvärt. Det innebär att de som tjänar mest och bor i områden med höga bostadspriser fortsätter att vara de största vinnarna i systemet.
Läs mer:
ANNONS
Bråttom för småhusägare – risk att missa tusenlappar
Kommunerna pressas ekonomiskt inför äldreboom: ”Stora investeringar krävs”
När lönar det sig att ha villabatteri?
Allt färre småsparare följer klassiska rådet på börsen
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS