Snabblån och bankskulder är de vanligaste kraven hos Kronofogden. De står för 375 000 krav, eller 29 procent av alla fordringar.


Mest läst i kategorin
Två branscher sticker ut när Kronofogden analyserar svenskarnas skulder. Nästan var tredje skuld, 375 000 stycken, har att göra med snabblån och bankskulder som gått till inkasso.
Det visar en ny analys som är den första av sitt slag på myndigheten.
MISSA INTE: Fälla i tjänstepensionen när du fyller 65: ”Kostar mig 20 000 per år”
Snabblån är svenskarnas gissel

Davor Vuleta är privatekonomisk talesperson på Kronofogden.
”Tidigare har det varit svårt att se var skulden faktiskt uppstod, eftersom många krav går via inkassobolag. Med den nya metoden blir analysen mer rättvisande och relevant”, säger Davor Vuleta i ett pressmeddelande.
De två största källorna till skulder har båda med finansiering att göra. Den ena är snabblån eller konsumtionslån. Den andra kategorin är nischbanker och internationella kreditinstitut.
Kraven handlar ofta om obetalda lån, krediter eller kontokortsfordringar, skriver myndigheten.
Därefter kommer andra branscher vars skuldindrivning växer. Det rör sig om telefonräkningar och bredband, men även vård och omsorgsskudler.
Kraven är på lägre belopp och uppstår exempelvis när någon går bort eller flyttar, men glömmer säga upp sina tjänster som då går till inkasso och Kronofogden exempelvis.
Även elräkningar står för en stor del av skulderna.
Kraven från banker och kreditgivare är ofta på högre belopp, och de leder också i hög utsträckning till verkställighet.
”Det kan bero på att det ofta rör sig om mindre belopp, men också på att dessa aktörer har andra sätt att driva in betalning – exempelvis genom att stänga av tjänsten”, säger Davor Vuleta.
Lever över sina tillgångar
Sverige befinner sig i lågkonjunktur. Då är det många vars inkomster sjunker eller stannar på samma nivå medan utgifterna ökar. Det är viktigt att se över sina tillgångar och inkomster och sedan matcha sina utgifter därefter, istället för att leva över sina tillgångar med hjälp av lån och kreditkort.
”Både den enskilde och långivaren har ett ansvar. Den som erbjuder krediter behöver göra en rimlig bedömning av betalningsförmåga. Och som konsument behöver man fråga sig: ”Bara för att jag kan ta ett lån – borde jag verkligen göra det?” , säger Davor Vuleta.
Läs mer om ekonomi:
Nu köper svenskarna globalfonder igen – trots jätteraset på börsen
Fälla i tjänstepensionen när du fyller 65: ”Kostar mig 20 000 per år”
1,2 miljoner svenskar påverkas – nu utreds garantipensionen
Betaljätten gör slut – Är det över för Bank-ID?
Svenskar förlorar miljarder på att inte byta bilförsäkring
Folksams jättemiss: Tre okända män skulle få ärva henne
ANNONS

Redaktionschef Bilbo Göransson på både News55 och E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.

Redaktionschef Bilbo Göransson på både News55 och E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.