Hur mycket villa får man för en miljon kronor? Svaret varierar kraftigt beroende på var i Sverige du befinner dig. Resultatet speglar en växande socioekonomisk klyfta som riskerar att fördjupa segregationen i landet.


Mest läst i kategorin
Enligt en ny kartläggning från bolåneaktören Ordna Bolån, som bygger på data från Svensk Mäklarstatistik, skiljer det hela 47 kvadratmeter mellan det län där man får mest villa för pengarna och det där man får minst.
”Utöver syftet att illustrera de stora regionala skillnaderna, var syftet med analysen också att addera till aktuella politiska utspel om utanförskap och inkludering, behovet av alla bostadstyper på en ort”, säger Hemad Razavi, vd på Ordna Bolån.
I Västernorrland får man i genomsnitt 66 kvadratmeter hus för varje miljon man betalar. Motsvarande siffra i Stockholms län är endast 19 kvadratmeter. Andra län där man får relativt mycket bostadsyta för pengarna är Kronoberg (56 kvm/miljon), Gävleborg (53) och Värmland (53). I motsatt ände av skalan återfinns Halland (28), Gotland (29) och Västra Götaland (30).
MISSA INTE: Förslag: sänkt skatt för fåmansföretag – ”Ekonomin måste växa”
Förstagångsköpare pressas bort
Resultaten lyfter fram ett tydligt mönster: i storstadsregionerna är möjligheterna till villaägande starkt kopplade till inkomst och förmögenhet. I Stor-Stockholm får man som sagt 19 kvadratmeter för en miljon, jämfört med 23 i Stor-Göteborg och 26 i Stor-Malmö.
Hemad Razavi menar att de ekonomiska barriärerna särskilt drabbar familjer som vill flytta till större bostäder när behoven förändras.
”Att inte ha råd att köpa en tillräckligt stor bostad är en faktor som hindrar att bo kvar i samma område när familjen växer”, säger han.
Han pekar även på hur detta skapar hinder för mobilitet i arbetslivet – drömmen om en villa i en ny stad kan bli ouppnåelig på grund av de ekonomiska kraven.

Prisexempel: Stockholm kontra landsbygden
Skillnaderna blir extra tydliga när man jämför priserna konkret. En genomsnittlig villa på 120 kvadratmeter kostar i Stockholms län omkring 6,4 miljoner kronor. Det kräver en kontantinsats på nästan en miljon kronor samt en hushållsinkomst på omkring 1,2 miljoner kronor om året – långt över medianlönen i Sverige.
Samma villa kostar nästan tre miljoner kronor mindre i Eskilstuna eller Västerås. För hushåll innebär det inte bara lägre krav på kontantinsats, utan även att den årliga inkomsten kan vara 490 000 till 560 000 kronor lägre och ändå räcka till att köpa bostad.
I vissa delar av Norrbotten, som Pajala och Övertorneå, kan man för en miljon kronor få en villa på över 300 kvadratmeter – en kontrast så skarp att den visar på djupa strukturella skillnader.
Segregationens tydliga spår
De ekonomiska skillnaderna mellan regionerna innebär att många utestängs från möjligheten att äga sitt hem i attraktiva områden. Detta riskerar att förstärka segregation, både inom städer och mellan stad och landsbygd.
”Socioekonomiska hinder som leder till segregation blir sällan så här tydliga – det är därför en gata kan komma att skilja två olika områden helt åt”, säger Hemad Razavi.
Han varnar för att bostadsmarknaden inte längre fungerar som en möjlighet till social rörlighet, utan snarare speglar och förstärker redan existerande klyftor.
Läs mer:
Utmanare pressar Hemnet: ”Det har blivit för dyrt”
Lockande bolånerabatter kan bli dyr pensionsaffär
EU vill riva 10 hinder för företag – ska förenkla inre marknaden
Ränteavdragen kostar staten 61 miljarder – mest till män med hög lön

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.