IT-experten lever ett helt år utan bankkort för att testa hur beroende vi blivit av det digitala samhället. Samtidigt har han helt lämnat sociala medier och ifrågasätter hur teknikjättarna samlar in vår personliga information.
Paulina Monzón
Uppdaterad: 27 maj 2025Publicerad: 27 maj 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
När Linus Nyman stiger av färjan i Stockholm blir det direkt tydligt att kontanter inte längre är självklara i Sverige. De få taxibilar som tar emot sedlar lyser med sin frånvaro, vilket tvingar honom att promenera till intervjun med Dagens Nyheter. Det är en skarp kontrast mot hemlandet Finland, där kontanter fortfarande accepteras på fler håll och det har fungerat bra utan bankkort.
”I Finland har jag under ett halvår stött på fyra, fem butiker som inte tar kontanter. I Sverige måste man nästan förklara vad kontanter är för något,” konstaterar han.
Bakgrunden till experimentet är Nymans önskan att leva mer integritetsmedvetet. Förutom att ha avstått från bankkort har han lämnat alla sociala medier och tagit avstånd från den digitala spårning som genomsyrar mycket av vår vardag.
MISSA INTE: Sommarens elpriser väntas svänga kraftigt
Från pionjäranda till vinstjakt
Nyman är aktuell med boken ”Schyssta hackers”, där han berättar om datorhistorien ur ett ideologiskt perspektiv. Från Ada Lovelace till Linus Torvalds – personer som byggde teknik för öppen delning snarare än för kontroll.
Han beskriver hur teknikutvecklingen förskjutits från idealistisk innovation till kommersiell övervakning.
”Drivkraften har ändrats fullständigt. Jag är inte emot teknologin, jag är bara emot att den används på ett otrevligt sätt.”
Han menar att det som en gång var ett kollektivt framsteg har blivit ett medel för att tjäna pengar – på oss.
ANNONS
ANNONS
”Vi blir frivilligt stalkade”
Trots larm om hackers är det enligt Nyman inte cyberbrottslingar som är det största hotet – det är vi själva. Vi tillåter företag att kartlägga våra liv via smarta enheter i hemmet, ibland helt omedvetet.
”Det finns ingen som behöver internet i kylskåpet, men det finns där och kartlägger våra liv för att kunna tjäna pengar.”
Han jämför situationen med kvinnliga stalkingoffer han tidigare hjälpt i sitt frivilligarbete. Skillnaden? I dag utsätts alla, men i stället för att reagera med avsky verkar vi acceptera det som normalt.
Ett liv utan sociala medier – och nästan utan spårning
Nyman avslutade sina konton i samband med avslöjandena om Cambridge Analytica 2018. Sedan dess surfar han integritetsvänligt, tackar nej till kakor och använder krypterad mejl. Ändå inser han att ett helt offline-liv inte längre är möjligt. Han använder e-handel – men bara där man kan betala med banköverföring eller via presentkort.
Hans familj är inte lika radikal. Både hans fru och barn är på sociala medier, men medvetenheten finns. I Finland är det dessutom olagligt för föräldrar att spåra barn över tolv år utan deras samtycke – något Nyman ställer sig bakom.
Teknikens mörka framtid – men också hopp
ANNONS
Förutom oro för övervakning uttrycker Nyman också tveksamhet inför AI-utvecklingen. Dels för den enorma energiförbrukningen, dels för att ingen vet var gränserna går.
”Vad händer när AI blir smartare än människor? Det vet vi inte. Vi gasar ändå på.”
Just därför har han sadlat om – från teknik till vård. I dag utbildar han sig till närsjukvårdare för att hjälpa människor med beroendeproblematik och psykisk ohälsa. Det är ett konkret sätt att bidra till samhället, utan att delta i teknikindustrins spårningslogik.
En framtid där människan står i centrum?
Trots sin kritik hoppas Nyman på en teknologisk renässans, där Sverige och Finland leder vägen mot ett mer mänskligt internet. Han föreslår att vi betalar direkt för digitala tjänster, istället för att betala med våra personuppgifter.
”Jag hoppas på en revolution där företagen kan tjäna pengar men också måste respektera oss som användare.”
Linus Nymans år utan bankkort är ett experiment – men också en protest. Ett sätt att visa att vi fortfarande kan välja, om vi bara vågar se vad som händer bakom skärmarna.
”I Sverige kan man ibland se skylten ”kontantfri butik”. Ni borde ha en skylt redan på Arlanda, där det står ”kontantfritt land””, säger han till Svenska Dagbladet.
Läs mer:
ANNONS
Nyckeln till en lyckad bilsemester i Europa
Ekonomiforskaren: ”Europa elektrifieras inte – det går åt fel håll”
Ekonomen: ”Inkomstklyftor behövs”
Så mycket mer värd är varje svensk krona nu
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS