Allt färre småhus byggs i Sverige, trots att många svenskar drömmer om att bo i ett eget hem med trädgård. Egnahemskommissionären Stefan Attefall varnar för en allvarlig bostadspolitisk obalans och efterlyser både bättre beslutsunderlag och tydligare styrning från staten.
Paulina Monzón
Uppdaterad: 18 juni 2025Publicerad: 18 juni 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Trots att efterfrågan är stor har småhusbyggandet i Sverige minskat dramatiskt. Under 2024 föll det med hela 46 procent, enligt statistik från SCB. I dag utgör småhus endast drygt en tiondel av nyproduktionen – en historiskt låg nivå. Samtidigt består nybyggnationen främst av små hyreslägenheter i höghus.
Detta sker trots att en majoritet av befolkningen helst vill bo i småhus, skriver Stefan Attefall, tidigare bostadsminister och numera regeringens egnahemskommissionär, i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Endast 40 procent av hushållen har i dag möjlighet till det, vilket enligt Stefan Attefall innebär att Sverige befinner sig i ett allvarligt läge.
”Småhusbyggandet i Sverige idag är det lägsta på 100 år.”
MISSA INTE: OECD varnar: Svensk ekonomi hotas av växande risker
Sverige sticker ut i Europa
Internationellt sett är Sveriges situation unik. Trots god tillgång på mark byggs färre småhus här än i något annat europeiskt land. Samtidigt ligger andelen småhus i det totala bostadsbeståndet under det europeiska genomsnittet. Enligt undersökningar finns det omkring en miljon hushåll som gärna skulle flytta till småhus om möjligheten fanns.
”Det råder en markant konflikt med riksdagens beslutade bostadspolitiska mål om en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad.”
Förra året fick Stefan Attefall rollen som egnahemskommissionär.
”Uppdraget handlar dels om att klarlägga orsakerna till småhusens låga andel av nyproduktionen av bostäder, dels aktivt arbeta för att öka småhusbyggandet”, sade bostadsminister Andreas Carlson (KD) i en kommentar då.
ANNONS
ANNONS
Felaktiga underlag styr politiken
Enligt Attefall är en grundläggande orsak till problemet att beslutsfattare inte har tillgång till rätt information. De analyser som styr bostadspolitiken, framför allt från Boverket, fokuserar enbart på kvantiteter – inte på vilken typ av bostäder som faktiskt efterfrågas. Ettor och radhus behandlas som likvärdiga.
Han pekar också på att samspelet mellan riksdagens mål och kommunernas agerande som planmonopolister brister. Kommunerna kan i vissa fall ha ekonomiska eller politiska incitament att motverka småhusutveckling, vilket försvagar det statliga inflytandet över bostadsförsörjningen.
Marknadens signaler ignoreras
En annan aspekt som lyfts är att de som ”köar” till småhus inte syns i några officiella listor. Den dolda efterfrågan tar sig i stället uttryck i kraftigt stigande småhuspriser, särskilt i storstadsregionernas kranskommuner.
”En tydlig brist är oförmågan att använda den information som finns i marknadens prissignaler.”
Hyresköer får stor uppmärksamhet medan småhusbristen osynliggörs i analyser och beslutsunderlag.
Flera förslag på åtgärder
ANNONS
För att vända utvecklingen föreslår Attefall att Boverket får i uppdrag att utveckla nya metoder för att analysera bostadsbehov. Dessa bör ta hänsyn till hushållens sammansättning, värderingar och preferenser – inte bara bostadens storlek eller antal.
Han vill också att Statskontoret och Boverket utreder hur statens styrning av bostadsförsörjningen kan bli mer effektiv och ge tydligare genomslag ute i kommunerna.
”Detta måste uppmärksammas mer och diskuteras som ett allvarligt bostadspolitiskt problem.”
Småhusfrågan har blivit ett exempel på hur bostadspolitiken riskerar att fjärma sig från människors verkliga behov och önskemål, menar Attefall. Utvecklingen visar tydligt att det finns ett gap mellan politikens inriktning och folkets boendepreferenser – ett gap som nu måste överbryggas.
Läs mer:
Sverige riskerar elbrist inom tio år – importbehovet ökar
Jobbar bara helger – med full lön: ”Har aldrig haft det så bra”
Svensk BNP växte i april – hushållens konsumtion bakom ökningen
Claes Malmberg: ”Jag har alltid levt som en miljonär”
ANNONS
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS