Att installera solceller har länge setts som en lönsam investering – både för klimatet och plånboken. Men nu ser kalkylen plötsligt mycket sämre ut – i värsta fall kan solelsproducenter behöva betala för att bli av med sin överskottsel.
Paulina Monzón
Uppdaterad: 31 maj 2025Publicerad: 30 maj 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Tidigare har en av de stora vinsterna med solceller varit möjligheten att sälja den el man inte själv använder. Men när elpriset numera ofta bottnar mitt på dagen, just när solpanelerna producerar som mest, försvinner den ekonomiska vinsten med försäljningen.
Enligt Viktor Sjöström, energi- och klimatrådgivare på Stockholms stad, har spotpriserna mitt på dagen blivit negativa allt oftare. Det innebär att elproducenter inte får betalt alls, utan i vissa fall måste betala för att mata ut el på nätet.
”Vi ser att negativa spotpriser mitt på dagen inträffar allt mer regelbundet,” säger han till SvD Näringsliv.
MISSA INTE: Varför överger svenska sparare hoppfulla Indien? Experten svarar
Skatterabatten för solel försvinner
Från och med 1 januari 2026 slopas också den skatterabatt på 60 öre per kilowattimme som sedan 2015 gällt för småskaliga solelsproducenter, meddelade regeringen förra året. Denna subvention har varit en viktig del i att göra solceller till en ekonomiskt attraktiv investering.
När rabatten tas bort får mikroproducenter betydligt lägre ersättning för det överskott de matar in på nätet, vilket slår särskilt hårt mot hushåll och bostadsrättsföreningar som bara använder en del av sin el själva.
”Det kan ju vara så att man nyttjar 40 procent av den genererade solelen i fastigheten, medan du säljer ut 60 procent. När ’60-öringen’ tas bort kommer du få en låg ersättning för det överskott som genereras,” säger Viktor Sjöström.
ANNONS
ANNONS
Solelens tillväxt pressar priserna
Enligt Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på branschorganisationen Energiföretagen, är en stor orsak till prisfallet den kraftiga utbyggnaden av solkraft i Europa. När mycket solel produceras samtidigt, särskilt mitt på dagen, översvämmas marknaden – och priserna sjunker drastiskt.
”Producenterna av solkraft har svårt att göra sig av med överskottet som uppstår, speciellt mitt på dagen när solen skiner och det pumpas då ut i elnätet. Det leder till de låga priser vi ser,” säger han.
Under 2024 var elpriset negativt under 7–8 procent av årets timmar, särskilt under ljusa sommardagar – vilket sammanfaller med högsta produktion från solpaneler.
Vad kan man göra?
För att hantera överskottsel nämns batterier som en lösning. Genom att lagra elen kan den användas senare på dygnet när priserna är högre. Men batterier är fortfarande dyra och kräver investeringar, även om viss statlig ersättning finns.
Ett billigare alternativ kan vara att helt enkelt stänga av solcellsanläggningen under de timmar då elen inte kan säljas till vettiga villkor. En annan idé som nämns av Thorstensson är att framtida anläggningar kanske utrustas med jalusier för att kontrollera elproduktionen.
Att justera hur solpanelerna riktas kan också vara en lösning. Istället för att vända dem mot söder, vilket ger mest produktion totalt sett, kan man installera paneler som vetter åt öst eller väst. På så vis förskjuts elproduktionen till morgon eller sen eftermiddag – tider på dygnet då priserna ofta är högre och konsumtionen större.
”Ett tak som vetter åt öst eller väst kan vara ett bättre alternativ i stället för att sälja ut överskott till låg ersättning,” säger Viktor Sjöström.
ANNONS
Läs mer:
Strejk på Systembolaget – lagom till midsommar
Boräntorna står still – men bundet lån kan snart bli dyrare
Tyska matjättar sänker matpriserna – pressar konkurrenter
Ett år utan bankkort: IT-expertens protest mot det spårbara livet
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS