Arvsordningen blir upp-och-nervänd, säger juristen Thomas Eriksson, expert på arv och kapitalförvaltning, till E55, som vill väcka debatt om att Sveriges arvingar blir allt äldre.


Mest läst i kategorin
”Att svenska arv stannar bland pensionärer påverkar de yngre generationernas möjlighet att skaffa bostad, eget liv, starta familj och företag. Varken politiker eller nationalekonomer verkar bry sig eller förstå allvaret”, säger Thomas Eriksson till E55.
Sedan 1987 ändrades arvsordningen i Sverige så att änkor och änklingar ärver sina bortgångna makars egendom i första hand när makarna har gemensamma barn. I hundratals år innan dess i Sverige var det barnen som ärvde i första hand.
MISSA INTE: Förre riksbankschefen: Ha så här stora skulder när du går i pension
Upp-och-nervänd arvsordning
I Sverige blir arvsordningen mer och mer upp-och-nervänd, berättar juristen Thomas Eriksson, expert på kapitalförvaltning och arv. Efter att ha arbetat utomlands i många år har han sett att Sverige sticker ut. Och inte på det bra sättet.
”Det finns forskningsrapporter om detta internationellt. Men varför våra ekonomer inte tycker det är en viktig fråga är en gåta”, säger han till E55.

Svensk arvsrätt ändrades 1987, vilket fick stora konsekvenser.
”Att barnen har efterarvsrätt är en åtgärd som infördes 1987 för att den andre föräldern ska kunna bo kvar i orubbat bo. Men det leder till att barn kan vänta i årtionden på att få sitt arv i Sverige”, säger Thomas Eriksson till E55.
Senaste nytt
Missgynnar yngre på fler sätt än arv
Förändringen 1987 innebar att pengarna stannade i den äldre generationen betydligt längre än tidigare, vilket missgynnade de yngre generationerna.
2004 inträffade ytterligare en stor förändring. Då avskaffades arvs- och gåvoskatten av den dåvarande regeringen med Göran Persson som statsminister.
”Det var en onödig skatt, men när den avskaffades fick det en oväntad effekt som innebar att kapitalet låstes in ännu mer i den äldre generationen”, berättar Thomas Eriksson.
10 000 kronor per år
Innan man 2004 avskaffade all gåvoskatt så kunde man ge bort 10 000 kronor per år och person skattefritt, exempelvis som ett förskott på arvet.
”Skatten hade en fördel och det var att ge incitament att låta yngre personer få ärva. Eftersom 10 000 kr person var undantaget från gåvoskatt fick yngre personer ofta just det beloppet i gåva varje år”, skriver Thomas Eriksson i en krönika i tidningen Affärsvärlden.
Förskott på arv
Att barn och även barnbarn fick delar av arvet i förskott för att slippa skatten bidrog till att barn och även barnbarn fick delar av arvet för att slippa skatten. Det bidrog till en omfördelning mellan generationer.
”Jag vill tillägga att detta gällde inte bara förskott på arv, utan även vid arvstillfället kunde man spara skatt genom att fördela arvet på flera eller yngre familjemedlemmar. Båda de här förändringarna har gjort att yngre personer sällan får ärva. Istället är det pensionärer som får ärva pensionärer”.
Låga räntor bidrog till problemet
Den negativa trenden förstärks av att svenskar och andra västerlänningar blir allt äldre i snitt. Det föds färre barn och den förväntade livslängden blir bara högre.
”Dessutom har låga räntor under flera årtionden drivit upp priser på bostäder och aktier, vilket har skapat en större förmögenhetskoncentration hos äldre generationer. Vi har alltså fått en utveckling med en allt större andel av befolkningens förmögenhet koncentrerad hos pensionärer”, skriver Thomas Eriksson i Affärsvärlden.
Arv-utvecklingen åt fel håll
Att pengarna stannar hos de äldre generationerna innebär att kapitalet i många fall ligger kvar på hög medan yngre får svårare att köpa bostad, starta företag eller byta jobb, menar han.
Och utvecklingen går åt fel håll. Det har dessutom en effekt på barnafödandet. Om man väntar med att bilda familj till senare i livet så innebär det att många måste vänta tills det blir för sent.
”Och bankerna själva har rådgivare som har som uppgift att övertyga kunderna om att ha kvar pengarna. Och det är klokt ur ett bankperspektiv. Om pengarna byter ägare så är det troligare att de också byter bank. Därför är bankernas rådgivares budskap till sina äldre, välbeställda kunder att ”ge inte pengarna till barnen ännu”, säger Thomas Eriksson till E55.
Generationsklyftor som ökar
Att de generationer som köpte bostad i tid, som är dagens pensionärer, även är de som får ärva leder till ökade skillnader i samhället mellan de som har mycket och de som inte har något alls.
”Skillnaderna mellan generationer ökar i samhället av att det ser ut så här. Detta gäller fördelningen totalt sett i samhället, men det finns förstås även många pensionärer utan förmögenhet som inte kan avstå något till barnen.”, säger Thomas Eriksson till E55.
Går att vända trenden
Men det går att vända trenden.
”Det behöver inte bli en vänster- eller högerfråga. Om nationalekonomerna gör sitt jobb och analyserar utvecklingen att arv sker allt högre upp i åldrarna borde det inte vara omöjligt att göra en översyn av lämpliga förändringar med brett politiskt stöd. Till exempel är mitt förslag att det skattefria beloppet på 300 000 kr som nu införs för att uppmuntra sparande i ISK borde vara riktat till de som inte nått allmän pensionsålder. Det skulle uppmuntra överföringar av kapital till yngre som sparar till hus och liknande. Pensionärer borde få sänkt skatt på pension istället. Jag tror också att det går att få till en kulturell förändring som möjliggör överföringar till yngre generationer genom en mer opartisk rådgivning.” , säger Thomas Eriksson.
Läs mer om ekonomi:
Småsparare grundlurade: ”Varningslamporna blinkar illrött”
22 000 kronor billigare mat: Det händer om de flyttar in i kvarteret
Förre riksbankschefen: Ha så här stora skulder när du går i pension
Jättefynd: Nu har Norge hittat ännu mer olja – med svensk koppling
Svenskar allt mer oroliga inför pension: ”Obegripligt system”
ANNONS

Redaktionschef Bilbo Göransson på både News55 och E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.

Redaktionschef Bilbo Göransson på både News55 och E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.