Stora skillnader i äldres sparbuffertar

Swedbank har tillsammans med Sifo undersökt hur svenska folkets sparvanor ser ut. Vad har hushållen för buffert egentligen?

Undersökningen visar inte överraskande att de äldre generationerna har lyckats samla ihop ett större sparande jämfört med unga vuxna som fortfarande kanske studerar. Men många yngre hushåll har heller inte råd att lägga undan pengar.

– Knappt hälften av hushållen uppger att de klarar att spara tio procent av sin lön efter skatt samt har en sparbuffert på två månadslöner. Det innebär att många inte har den grundtrygghet som behövs, säger Arturo Arques som är privatekonom på Swedbank i ett pressmeddelande.

Årslön sparad

Den forna finansministern Anne Wibbles ord om att man bör ha minst en årslön på banken har uppenbarligen gått hem bland de äldre. Bara 11 procent i gruppen 18-29 år säger sig ha en årsinkomst på banken, medan motsvarande siffra i gruppen 70-79 år är 46 procent.

Var tredje svarande över 60 år har mer än 500 000 kr i sparkapital, visar uppgifter från undersökningen som Dagens Industri fått tillgång till. Sett enbart till gruppen 70-79 år kommer 65 procent upp i ett sparkapital på minst 100 000 kronor.

Men inom gruppen seniorer är skillnaderna stora. Medan vissa har en rejäl ekonomisk grundtrygghet så har andra stora problem att klara av en oförutsedd utgift, de har inte heller möjlighet att lägga undan pengar.

I åldergruppen 70-79 år är det 27 procent som svarar nej på frågan om de skulle klara av att lägga undan 10 procent av inkomsten efter skatt varje månad. Och 17 procent skulle behöva ta lån om de åkte på en utgift på över 10 000 kronor.

Undersökningen genomfördes av Sifo med totalt 3015 svarande i alla åldersgrupper.