De flesta är män, har liknande utbildningsbakgrund och är födda i landets ekonomiska centrum. Det visar en ny internationell databas över den globala ekonomiska eliten. Sverige sticker ut på flera sätt – bland annat genom en låg andel doktorer och stark koppling till vissa utbildningsinstitutioner.
Paulina Monzón
Uppdaterad: 08 maj 2025Publicerad: 08 maj 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Ett nytt forskningsprojekt, World Elite Database (WED), har sammanställt data om över 3 500 individer från 16 länder. Tillsammans representerar dessa personer de individer som har störst inflytande över den globala ekonomin.
Bakom initiativet står ett internationellt nätverk av forskare, där professor Håkan Johansson vid Lunds universitet spelar en ledande roll. Han beskriver databasen som den första i sitt slag, med syfte att inte bara synliggöra nationell ekonomisk makt, utan också den transnationella.
MISSA INTE: Oroande: Över 900 konkurser på en enda månad – igen
Tre kriterier för ekonomisk makt
För att inkluderas i databasen måste individerna uppfylla minst ett av tre kriterier. De måste leda ett av de största företagen i sitt land, vara tillräckligt förmögna för att kunna ta kontroll över stora företag eller ha inflytande över marknadsregler – ofta via styrelser, politiska nätverk eller lobbyorganisationer.
”De här individerna är fascinerande lika varandra”, säger Johansson till TT. Det handlar om personer som sitter på nyckelpositioner och kan påverka hur marknader fungerar, både nationellt och internationellt.
ANNONS
Så ser eliten ut – män dominerar
Det mest iögonfallande mönstret i databasen är könsfördelningen: den ekonomiska eliten är i stort sett manlig. Kvinnor har svårt att ta sig in i dessa maktpositioner, något som syns tydligt över alla 16 länder som ingår i studien.
ANNONS
Personerna har ofta liknande ålder där medianen globalt ligger mellan 55 och 62 år och de flesta är födda i det land där de är verksamma. I USA är medianåldern högst, 62 år, medan Kina och Polen har den yngsta eliten, med en medianålder på 55.
Utbildningsnivån varierar något. Masterexamen är vanligast i de flesta länder, men i Argentina, Italien och Storbritannien dominerar kandidatexamen. De personer som har ärvt sin förmögenhet tenderar att ha lägre utbildningsnivå än de som byggt sin rikedom själva.
Sverige sticker ut
Sverige har cirka 140 individer med i databasen. Här visar sig vissa nationella särdrag: endast fem procent av den svenska ekonomiska eliten har en doktorsgrad. Det kan jämföras med exempelvis Tyskland, där 35 procent av makthavarna har doktorerat.
En annan svensk egenhet är kopplingen till geografi och utbildning. De flesta i den svenska eliten är födda i Stockholm eller i närheten av andra ekonomiska nav. Att vara född på landsbygden minskar sannolikheten att nå toppen av näringslivet, något som inte i samma utsträckning gäller för Norge, enligt Johansson.
Utbildningsmässigt utmärker sig Handelshögskolan i Stockholm som en tydlig grogrund för den svenska ekonomiska eliten. Enligt Johansson är ekonomisk utbildning, och i synnerhet från vissa institutioner, en nyckelfaktor.
Bättre förståelse för makt och inflytande
Databasen är anonymiserad för allmänheten, men innehåller information om kön, ålder, utbildning och födelseort. Den ska inte användas för att namnge individer, utan för att skapa insikter om hur ekonomisk makt fördelas och reproduceras.
”Den här typen av kunskap hjälper oss att förstå vilka som faktiskt påverkar samhällsutvecklingen i grunden. Det är ett viktigt bidrag till forskningen om makt och sociala strukturer”, säger Johansson.
ANNONS
Databasen omfattar länder som USA, Kina, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Ryssland och samtliga nordiska länder. Tillsammans står dessa länder för 54 procent av världens BNP.
Läs mer:
Mäklare i uppror mot Hemnets nya superpaket
Pensionärernas råd till yngre generetioner
Här räcker kronan längst på semestern
Så investerar du smart som pensionär
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS