Efter börsens berg-och-dalbana lockar de trygga räntan från sparkontot många svenskar. Men hur mycket ska egentligen ligga där?


Mest läst i kategorin
”Om dina månatliga räkningar är 30 000 kronor skulle jag rekommendera att ha ytterligare 15 000 eller 20 000”, säger Barbara Ginty, finansiell rådgivare och podcaster, om ditt lönekonto.
Hon menar att man bör ha minst en till två månaders utgifter på sitt lönekonto, skriver Fortune.
MISSA INTE: Enorma skillnader i elpriser 2025: ”Vi har låst in kraften i norr”
Lönekontot – bara för löpande utgifter
På lönekontot landar lönen och därifrån betalar vi hyra, el, försäkringar och mat. Men det är ingen bra plats att samla pengar på längre sikt.
Svenska lönekonton ger sällan någon ränta alls. De få som gör det ligger ofta på blygsamma 0,1-0,2 procent – långt under inflationen.
Barbara Ginty rekommenderar en buffert utöver de månatliga räkningarna, något som Konsumentverket också stödjer. Anledningen är enkel – du vill inte riskera övertrasseringsavgifter om något oväntat dyker upp.
Många banker har också krav på minsta saldo. Går du under gränsen kan det kosta flera hundralappar i månaden.
MISSA INTE: Inflationen högre än väntat – Riksbankens nästa steg osäkert
Senaste nytt
Sparkontot – här ska huvuddelen ligga
Den stora kassan bör ligga på ett sparkonto med bra ränta. Experterna är eniga om att man bör ha minst tre till sex månaders levnadskostnader undanstoppade.
”Din krisfond är där du ska ha merparten av dina kontanter”, säger Barbara Ginty. Hon påpekar att många sparkonton nu ger mellan 3 och 4 procent ränta.
I Sverige erbjuder flera nätbanker räntor över 3 procent på sparkonton. Det är stor skillnad mot storbankernas ofta betydligt lägre nivåer.
Du behöver inte ha sparkontot hos samma bank som lönekontot. Tvärtom lönar det sig ofta att jämföra och välja den bank som ger bäst villkor.
MISSA INTE: Finansinspektionen slår larm: Unga måste sluta ta tips från AI
Familjesituationen avgör buffertens storlek
Barbara Ginty menar att ensamstående utan barn kanske klarar sig med tre månaders buffer. Men för den som har familj ser det annorlunda ut.
”Om du är ensamstående förälder skulle jag rekommendera minst sex månader, men helst mellan sex och tolv”, säger hon. För den som är familjens huvudförsörjare kan det vara klokt att sikta på ett helt års utgifter.
Tanken är att klara sig utan att behöva låna om jobbet försvinner eller sjukdom slår till. Utan buffert kan en oväntad utgift snabbt leda till dyra lån.
Även en mindre summa gör skillnad. Börja med det du kan och bygg upp bufferten över tid.
Automatisera sparkontot
Ett smart knep är att sätta sparandet på autopilot. Låt en summa gå direkt från lönekontot till sparkontot varje månad.
När pengarna aldrig landar på lönekontot minskar risken att de går åt till annat. Börja med en mindre summa och öka gradvis.
Välj också rätt typ av konto. Ett sparkonto med hög ränta får pengarna att växa snabbare än ett med låg eller ingen ränta.
De bästa sparkontona ger över 3 procent i ränta, vilket är mer än tio gånger så mycket som genomsnittet hos storbankerna.

Hitta balansen mellan trygghet och avkastning
Visst är det tryggt med pengar på banken, men det finns en baksida. Den som har för mycket på sparkontot missar chansen till högre avkastning på börsen.
Räntan på sparkonton följer ofta Riksbankens styrränta och kan både gå upp och ner. Just nu är läget gynnsamt, men det kan snabbt ändras.
Barbara Ginty understryker vikten av att hitta rätt balans. En rejäl buffert är bra, men resten av pengarna kan ofta ge bättre avkastning i fonder eller aktier.
Läs mer om ekonomi:
Så undviker du låg ränta – och ser till att dina pengar växer
Skatteverkets blunder flyttade företaget till Lettland
Kronan tappar i styrka mot euro och dollar – nytt tryck på svensk ekonomi
ANNONS

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.