Vad sägs om 7000 kronor om året i extrapengar till ett normalhushåll. Ja, så skulle det kunna vara om marknaden fungerade som den ska. Men nu gör den inte det.

Mest läst i kategorin

Risken för dyrare bolån ökar – så kan det slå mot din ekonomi
Risken för stigande bolåneräntor ökar igen. Nya signaler från marknaden pekar på att nedgången kan vara tillfällig. För hushållen kan även små förändringar få stor effekt på månadskostnaden. E55 har tidigare rapporterat om hur bolåneräntor och marknadsräntor utvecklas, och att bundna räntor redan har börjat stiga. Marknadsräntor pressar bolånen uppåt Bakgrunden till utvecklingen är att …

Glöm räntesänkningarna – nu hotar krigssmällen
Högre energipriser har redan tryckt upp priserna på bensin, diesel, fossil gas – och därmed el. Efterfrågan globalt och i Sverige kan troligen även komma att pressas nedåt av krigsoro och försämrad framtidstro bland hushåll och företag, enligt Magnusson. Irankriget – inte minst Irans attacker mot oljeindustrin runt Persiska viken – har via en global …

Regeringen: Mer frihet för skogsägarna
Efter att utredaren Göran Örlander i december 2024 lämnat över sin utredning, väljer nu regeringen att gå vidare med en lagrådsremiss som enligt landsbygdsministern ska innebära ”regelförenklingar för skogsbruket.” Tillgång till sekretessbelagd information och en snabbare process för skogsavverkning. Förslagen som regeringen presenterar får dock kritik från Naturvårdsverket. ”Färdriktningen är att det behövs mer frihet, …

Din skatteåterbäring kan gå direkt till Kronofogden
Många ser fram emot skatteåterbäringen i vår. Men för den som har skulder kan pengarna gå direkt till Kronofogden innan de ens når kontot. Att få tillbaka pengar på deklarationen upplevs ofta som en extra bonus i ekonomin. Men i en artikel hos E55 kan man läsa att det enligt sparekonomen Felicia Schön inte alltid …

SAS ställer in över 100 flygningar i Norge
Bolaget hänvisar till Irankriget och höga bränslepriser. Över 100 flygningar ställs in i Norge den här veckan, meddelar flygbolaget SAS. Bolaget hänvisar till Irankriget och höga bränslepriser. ”Med tanke på situationen i Mellanöstern, inklusive den kraftiga och snabba ökningen av de globala bränslepriserna, genomför vi nu åtgärder för att stärka vår motståndskraft”, säger kommunikationschefen Øystein …
Och det är politikerna som stoppar konkurrensen som skulle kunna sänka priserna på matvaror för oss i Sverige.
Jag ska ta upp några exempel. Kommer ni ihåg en butikskedja som hette Prisextra. Det var en mycket framgångsrik kedja med livsmedelsbutiker. Prisnivån hos prisextra låg cirka 20 procent under de stora jättarna. Prisextra var dessutom ett mycket lönsamt företag. Och naturligtvis populärt eftersom butikerna hade ett minst lika bra urval av produkter i sitt sortiment som de stora konkurrenterna. Skälet till att Prisextra redovisade goda vinster, trots de låga priserna, var att de tog bort mellanleden i distributionen. Det var naturligtvis en nagel i ögat på giganterna som inte kunde hålla så låga priser.
Så Prisextra gick samma öde till mötes som så många andra företag som är för framgångsrika. Prisextra köptes upp av Axfood/Hemköp. Nu finns inte längre Prisextra, det är nedlagt. Ett liknande öde drabbade livsmedelshandlarkedjan Netto, liksom det drabbade Spar många år tidigare.
Nu är uppstickarkedjorna borta. Nåja, det var inte synd om ägarna till uppstickarna bland livsmedelskedjorna. De sålde sina butikskedjor till de stora, bland annat Hemköp/Willys och Coop. Köparna var nöjda, de blev ju av med en konkurrent som hade lägre priser och säljarna var nöjda de fick bra betalt för sina butiker. Förlorarna var vi konsumenter. Butiker som har lägre priser försvann ju för oss som ville handla billigt.
Samma år som Prisextra såldes 2012 så spenderade ett normalhushåll i Sverige 36 000 kronor på livsmedel och alkoholfria drycker, enligt uppgifter från Jordbruksverket. En prissänkning på 20 procent skulle betyda att ett normalhushåll i Sverige skulle kunna spara drygt 7 000 kronor per år. Det var ju så mycket lägre priser som bland annat Prisextra erbjöd sina kunder.
Då kan man ju faktiskt ställa sig frågan, varför tillåts konkurrenter i samma land köpa upp varandra? Vem bär ansvaret? Konkurrensverket kan inte göra något åt saken, enligt deras regelverk är det tillåtet med den här typen av uppköp. Och konkurrensverkets regelverk styrs av politikerna. Det är politikerna som tillåter att konkurrensen försämras till nackdel för svenska konsumenter. Försvaret brukar heta att stordriftsfördelarna motiverar den här typen av affärer. Men i de exempel som jag skrivit om är det ju tvärtom, de små kedjorna levererade matvaror till lägre priser än de stora kedjorna.
Senaste nytt

Risken för dyrare bolån ökar – så kan det slå mot din ekonomi

Glöm räntesänkningarna – nu hotar krigssmällen

Regeringen: Mer frihet för skogsägarna

Nya regler mot husockupanter påverkar dig som bostadsägare
