Riksdagskandidater vill ha kontanter

När E55 häromdagen rapporterade om att varuhuskedjan Åhléns infört kontantfria varuhus väckte det starka reaktioner bland E55:s läsare.

–Sluthandlat på Åhléns, kommenterade en läsare.

–Vansinne, rasade en annan.

–Duger inte kunden så finns det andra alternativ.

–Bojkotta dom, uppmanade en läsare.

Åhléns säger sig däremot inte ha fått några negativa reaktioner från sina kunder. Tvärtom har allt gått smidigt, enligt kommunikationschefen Weronica Nilsson.

Men hur ser det då ut bland de som faktiskt är med och fattar beslut kring olika frågor i landet. En överväldigande majoritet verkar vara för kontanter. I alla fall enligt en undersökning som Bankomat, som har uttagsautomater, låtit göra.

Genom en enkät fick politiker som kandiderar till riksdagen svara på om de vill ha kvar kontanter som betalsätt. Nio av tio svarade ja på den frågan. Bara fem procent vill ha ett kontantlöst samhälle.

– Staten måste ta sitt ansvar för att de som vill fortsätta använda kontanter ska kunna göra det. Många människor i Sverige har inte möjlighet att betala digitalt. Och i krissituationer kan sedlar och mynt vara det enda betalningsmedlet som fungerar, säger Nina Wenning, vd på Bankomat.

Men riktigt lika positiva var inte svaren när allmänheten fick svara på samma fråga. I en Sifo-undersökning i början av året svarade bara 68 procent av de vill ha kvar kontanterna i framtiden. En av fyra svenskar svarade att de vill ha ett helt kontantlöst samhälle. Så frågan är inte helt glasklar även om många tycker det.

– En fungerande infrastruktur för kontanthantering är ett angeläget samhällsbehov. Och precis som med andra viktiga delar av vår infrastruktur bör kontantinfrastrukturen subventioneras och upprätthållas av staten, säger Nina Wenning.

Därför är hon kritisk till att Riksbankskommittén nyligen presenterade ett förslag om att ansvaret för kontanthanteringen borde ligga på några av storbankerna.

– Riksbankskommitténs förslag är vare sig rimligt eller hållbart. Ansvaret för viktig infrastruktur ska inte ligga på kommersiella aktörer. Det bör i stället tydliggöras att staten ska ta ansvar för kontanterna, till exempel genom att låta Riksbanken upphandla kontantinfrastrukturen, säger Nina Wenning.