Riksbankens styrränta har halverats från 4 till 2 procent sedan 2022, men ekonomin går fortfarande knackigt.


Mest läst i kategorin
Jesper Hansson, tidigare chef för Riksbankens penningpolitiska avdelning, menar att styrräntan blivit mindre potent för att kontrollera inflationen.
Hans slutsats bygger på Riksbankens egna modeller som visar gradvis minskande effekter av ränteförändringar, skriver SvD.
”När man har skattat om modellerna under perioden sedan millennieskiftet har effekterna på inflationen av en ränteförändring gradvis minskat”, konstaterar Jesper Hansson.
MISSA INTE: Från rikedom till skräpstatus: Så lite är en miljon värd
Ekonomin växer inte trots Riksbankens räntesänkningar
Utvecklingen väcker frågor om hur verkningsfullt Riksbankens viktigaste verktyg egentligen är. Trots kraftiga räntesänkningar är arbetslösheten hög och ekonomin växer betydligt mindre än normalt.
Samtidigt har inflationen fallit, vilket enligt läroboken skulle vara motsatsen till vad som händer vid räntesänkningar.
Normalt leder billigare lån till att hushållen spenderar mer, vilket i sin tur ger företagen möjlighet att höja priserna.
Att räntevapnet blivit mindre kraftfullt kan tyckas märkligt. Hushållens skulder har ju stigit kraftigt och fler har rörliga lån, vilket borde göra dem känsligare för ränteförändringar än tidigare.
MISSA INTE: Din elskatt höjs: “Vi tappar konkurrenskraft”
Senaste nytt
Förtroendet kan förklara utvecklingen
Jesper Hansson, som arbetade på Riksbanken mellan 2017 och 2023 samt tidigare mellan 2005 och 2011, erkänner att ingen riktigt vet varför räntevapnet försvagats. Men han har teorier.
En förklaring kan vara att förtroendet för Riksbankens förmåga att hålla inflationen kring 2 procent ökat över åren.
Om företag verkligen tror att centralbanken både har vilja och förmåga att nå sitt mål vågar de inte höja priserna särskilt mycket.
Resonemanget är att företag vet att stora prishöjningar kommer slå tillbaka mot dem om Riksbanken svarar med räntehöjningar som dämpar konsumtionen.

Riksbankens tystnad om problemet
Att räntevapnet tappat kraft nämns inte vid Riksbankens räntebeslut, vilket Jesper Hansson inte finner konstigt. Räntepolitiken handlar om att påverka hushållens humör och ekonomin, så att erkänna svaghet skulle undergräva verktygets effektivitet ytterligare.
”Man vill ju gärna intala folk att räntesänkningar har stor betydelse, för då är chansen större för att de också får stor betydelse”, säger han.
Jesper Hansson menar att Riksbanken har en tendens till övertro på räntevapnets verkningsgrad. Men alternativet – att berätta vad modellerna faktiskt visar – hade varit problematiskt.
Han har stått vid riksbankschef Erik Thedéens och föregångaren Stefan Ingves sida vid otaliga pressträffar.
”Det blir jobbigt att stå där och förklara att vi kanske måste sänka räntan med en procentenhet i stället för en kvarts procentenhet för att få samma effekt som man trodde för tio år sedan”, säger han.
MISSA INTE: Unga hyr kontorsplatser för att se ut som att de jobbar
Kräver kraftigare räntesänkningar från Riksbankens sida
Riksbanken väntas hålla räntan oförändrad på 2 procent på onsdag. Tre av fem storbanker tror dock på en sänkning i slutet av september.
Jesper Hansson, som nu arbetar som senior ekonom på Swedbank, menar att en septembersänkning borde följas av ytterligare en senare i år. Det skulle få styrräntan ner till 1,50 procent för att stötta ekonomin.
Swedbank kommer sänka sin prognos för svensk ekonomi i rapporten den 26 augusti. Mycket beror på hushållens konsumtion som fortfarande är låg trots räntesänkningarna.
”Jag är i grunden optimistisk om svensk ekonomi. Men samtidigt är arbetslösheten hög, tillväxten svag och inflationen snart vid målet. Då är det bra om Riksbanken eldar på med fler räntesänkningar”, säger Jesper Hansson.
Läs mer om ekonomi:
Miljarderna är borta: AP-fondens Northvolt-fiasko granskas
Svenskarna leder Europas sparande – nu följer EU efter
Svenska ministrars aktieköp granskas – bara en av nio klarar sig

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.