Ronny Larsson varnar för följderna av ett kontantlöst samhälle och uppmuntrar till kontantanvändning som en motaktion.


Mest läst i kategorin

Risken för dyrare bolån ökar – så kan det slå mot din ekonomi
Risken för stigande bolåneräntor ökar igen. Nya signaler från marknaden pekar på att nedgången kan vara tillfällig. För hushållen kan även små förändringar få stor effekt på månadskostnaden. E55 har tidigare rapporterat om hur bolåneräntor och marknadsräntor utvecklas, och att bundna räntor redan har börjat stiga. Marknadsräntor pressar bolånen uppåt Bakgrunden till utvecklingen är att …

Glöm räntesänkningarna – nu hotar krigssmällen
Högre energipriser har redan tryckt upp priserna på bensin, diesel, fossil gas – och därmed el. Efterfrågan globalt och i Sverige kan troligen även komma att pressas nedåt av krigsoro och försämrad framtidstro bland hushåll och företag, enligt Magnusson. Irankriget – inte minst Irans attacker mot oljeindustrin runt Persiska viken – har via en global …

Regeringen: Mer frihet för skogsägarna
Efter att utredaren Göran Örlander i december 2024 lämnat över sin utredning, väljer nu regeringen att gå vidare med en lagrådsremiss som enligt landsbygdsministern ska innebära ”regelförenklingar för skogsbruket.” Tillgång till sekretessbelagd information och en snabbare process för skogsavverkning. Förslagen som regeringen presenterar får dock kritik från Naturvårdsverket. ”Färdriktningen är att det behövs mer frihet, …

Din skatteåterbäring kan gå direkt till Kronofogden
Många ser fram emot skatteåterbäringen i vår. Men för den som har skulder kan pengarna gå direkt till Kronofogden innan de ens når kontot. Att få tillbaka pengar på deklarationen upplevs ofta som en extra bonus i ekonomin. Men i en artikel hos E55 kan man läsa att det enligt sparekonomen Felicia Schön inte alltid …

SAS ställer in över 100 flygningar i Norge
Bolaget hänvisar till Irankriget och höga bränslepriser. Över 100 flygningar ställs in i Norge den här veckan, meddelar flygbolaget SAS. Bolaget hänvisar till Irankriget och höga bränslepriser. ”Med tanke på situationen i Mellanöstern, inklusive den kraftiga och snabba ökningen av de globala bränslepriserna, genomför vi nu åtgärder för att stärka vår motståndskraft”, säger kommunikationschefen Øystein …
Våra svenska bankers anslag mot oss konsumenter och våra möjligheter att använda kontanter, vår svenska valuta, våra svenska mynt och sedlar i olika sammanhang, väcker allt allvarligare frågor.
Våra svenska banker agerar med som det förefaller det politiska etablissemangets tysta godkännande. I vilket annat europeiskt land ser vi allt större svårigheter för medborgarna att använda kontanter och därmed det egna landets officiella valuta?
Fundera över detta behöver vi alla göra. Ser vi i Sverige ett ”kontrollsamhälle” växa fram som sätter den personliga integriteten på undantag?
Vi ser snart sagt dagligen destruktiva och kriminella element attackera dom ”nät” och datorer vi och inte minst våra banker förlitar sig på.
Kontanter eller penningar, det oslagbara bytesmedel människor sedan årtusenden använt sig av, kan av nödvändighet komma att behövas. Vad gör vi när ”nätet” ligger nere? Detta kan inträffa när vi köar på apoteket för att hämta ut livsnödvändig medicin eller i matbutiken när vi ska betala vår matkasse.
Nätattacker kan i ett ännu vidare perspektiv betyda att våra matbutiker gapar tomma när nödvändiga transporter från utlandet upphör att fungera på grund av att ”logistiken” upphör att fungera.
Sett ur perspektivet att våra ”nät” och datorer visat sig så sårbara kan möjligheten att använda kontanter således sägas utgöra en nationell säkerhetsfråga.
Vad kan vi medborgare då göra i brist på agerande från det politiska etablissemanget?
Alla kan vi som undertecknad se till att i olika sammanhang använda kontanter. Vägrar exempelvis banker, butiker eller näringsställen att ta emot våra kontanter finns det anledning att stå på sig. Hjälper inte detta finns anledning att som konsumenter gynna inrättningar med mer positiv inställning till kontanter och därmed följande ”klirr i kassan”!
Jag skulle vid ett tillfälle betala en restaurangnota och fick beskedet att det endast var möjligt att betala med kort. Då jag saknade kort och önskade betala med kontanter, meddelade jag personalen detta. Restaurangen uppmanades samtidigt med tanke på den situation som uppstått att skicka mig en en faktura. Inför detta alternativ öppnades trots allt möjligheter att betala med kontanter.
Till sist tror undertecknad och säkert många med mig att penningarna ”som bytesmedel” under överskådlig tid ska finnas kvar. Att byta varor med varandra synes för närvarande inte vara ett särskilt gångbart eller rationellt alternativ.
Ronny Larsson
Kvistalånga
Senaste nytt

Risken för dyrare bolån ökar – så kan det slå mot din ekonomi

Glöm räntesänkningarna – nu hotar krigssmällen

Regeringen: Mer frihet för skogsägarna

Nya regler mot husockupanter påverkar dig som bostadsägare
