Hälften av kvinnorna blev fattigpensionärer

Pensionsmyndigheten har sammanställt statistik för dem som tog ut pension för första gången under förra året. Det visar sig att av de 118 000 som gick i pension 2017 behövde 19 procent det extra grundskydd som garantipensionen innebär.

– Det är inte så många som får ett helt belopp, säger Inger Johannisson, analytiker på Pensionsmyndigheten.

Skydd för fattigpensionärer

Garantipensionen betalas ut från 65 års ålder till dem som har låg eller ingen pension, och fungerar som en utfyllnad. För en ensamstående var inkomstgränsen 11 471 kronor i månaden under förra året, för sammanboende 10 167 kronor. Som mest kan garantipensionen bli 7 952 kronor för ensamstående och 7 093 kronor för gifta. För att ha rätt till garantipensionen måste man ha bott i Sverige i 40 år.

Både förra året och 2016 betalades mest garantipension ut till kvinnor. Av de 65-åriga kvinnor som gick i pension under förra året fick nästan 45 procent rätt till garantipension. Men även så mycket som 43 procent av de som jobbat på och väntat med att gå i pension till 71 eller mer behövde garantipensionen.

– En bidragande orsak är att grundskyddet ligger på en relativt hög nivå i förhållande till den allmänna pensionen. Skillnaden mellan grundskyddet och pensionen för den som har arbetat är inte så stor.

Pensionärsorganisationerna har kritiserat pensionssystemet hårt. Det lönar sig inte att jobba när det knappt gör någon skillnad för den som arbetat i 40 år, och det ger märkliga signaler, anser de.

      LÄS MER: ”Kan ge konstiga signaler”

Pensionsmyndigheten vill inte ge sig in i en politisk diskussion, det är inte myndighetens uppgift, enligt Inger Johannisson.

– Men är det ett problem att vi har ett bra grundskydd? Jag vet inte, det är en politisk fråga.

Kvinnors löner orsaken

Att det är så många fler kvinnor än män som behöver grundskyddet har med kvinnors löner och arbete att göra, och med konstruktionen av själva pensionssystemet, förklarar hon.

– Det hänger ihop med vad kvinnor tjänat ihop. Kvinnor har inte jobbat lika mycket som män.

Knappt hälften av kvinnorna har jobbat i offentlig sektor, förklarar hon. Där är ofta jobben inom vården på deltid, vilket leder till att de inte når upp till en full

– Det får effekt i pensionssystemet, säger Inger Johannisson.

LÄS ÄVEN: