Många mår dåligt över den ekonomiska stress som råder i samhället just nu. Den psykiska ohälsan ökar i spåren av den ekonomiska krisen. Det skriver Expressen Hälsoliv.


Mest läst i kategorin
Stigande matpriser, högre elräkningar och räntor som skenar är något som vi blir påminda om dagligen.
–Det uppstår en stressreaktion hos oss när ekonomin förändras, säger beteendevetaren Beatrice Widmark till Expressen Hälsoliv. Hon och psykologen Niklas Laninge tipsar i en intervju med tidningen om hur man bäst ska hantera oro och pengastress.
Stressen står inte alltid i proportion till hur ekonomiskt utsatt man är.
–Det finns en basnivå som alla måste nå för att känna sig trygga, men det är ju väldigt dubbelt med pengar. Det finns lyckoforskning som visar att man hellre har en låg lön men tjänar bäst, än en hög lön på ett ställe där man tjänar sämst. Hur vi känner kring vår ekonomi påverkas av vad andra runtomkring oss har för relation till pengar, säger Niklas Laninge.
I en intervju med Svenska Dagbladet berättar Konjunkturinstitutets enhetschef Fredrik Johansson Tormod att de som deppar mest över sin framtida ekonomi är hushållen som har det gott ställt, bor i bostadsrätt eller småhus.
–Kanske har de mer att förlora? Ju bättre du har det, desto mer belånad är du oftast. En hypotes jag har är att de fått fler bevis för att vi verkligen är på väg in i nya tider. Sedan slutet av februari har den här gruppen fått sina investeringar sjunka. Alla som inte har bundit sin ränta har fått se den stiga, säger Niklas Laninge, till Expressen Hälsoliv.
Ett sätt att hantera sin oro är att prata med sin familj och vänner.
–Att berätta att man oroar sig för att inte kunna betala elräkningen i januari är rätt tabu och skambelagt tyvärr. Men med det inte sagt att det är ovanligt – alla oroar sig för pengar, säger Niklas Laninge till tidningen.
Nya vanor
Att prata bryter känslan av ensamhet och kan också öppna upp för nya perspektiv och lösningar. Men det krävs också en beteendeförändring för att anpassa sig till omständigheterna.
–Tiden vi går in i med energikrisen och inflationen är något som måste mötas med beteendeförändring, för det kommer bli dyrare att leva. Tanken på förändring kan i sig vara ångest- och orosframkallande, vilket i sig gör att man skjuter på det, säger Niklas Laninge till Expressen Hälsoliv.
–Det kan kännas hemskt att inte köpa nya kläder till sina barn eller äta matlåda fyra dagar i veckan, men jag lovar att när man väl gör det så kommer det inte kännas så hemskt, säger han.
Det kallas för förlustaversion, berättar Beatrice Widmark:
–Det vill säga att man måste offra eller går miste om något man värdesätter i sitt liv. Men nya vanor, även om det handlar om att minska på saker, kan också leda till något bra. Till exempel att man ser att matlådan ger mer pengar på sparkontot, säger hon till Expressen Hälsoliv.
Försöka finna ro
Att skaffa en överblick skapar en upplevelse av kontroll. Och när onödiga utgifter har rensats bort kan man göra en budget.
–Många måste pausa sitt sparande nu eftersom de behöver lägga alla pengar på mat och el, men då kanske man kan försöka finna ro i att vi inte alltid kommer vara i den här krisen, menar Widmark.
Niklas Laninge framhäver människans förmåga att anpassa sig. Det som känns omöjligt i förväg kanske inte är så svårt när det väl är gjort.
–Oron och ångesten över att behöva förändra något kommer innan vi börjar agera. När vi väl satt i gång, ja då fortsätter livet och vi vänjer oss, säger psykologen.

Journalist och webbredaktör på News55. Skriver bland annat om hälsa och livsstil med fokus på målgruppen 55+.

Journalist och webbredaktör på News55. Skriver bland annat om hälsa och livsstil med fokus på målgruppen 55+.