60 miljarder kronor sätts in "i onödan" på statens nollräntekonto.


Mest läst i kategorin

Wall Street skakade av sig AI-oro
Dow Jones industriindex och breda S&P 500-indexet handlades strax över nollan, medan Nasdaqs tekniktunga kompositindex stängde på minus 0,2 procent. Wall Street skakade av sig veckans oro för en AI-bubbla efter nya inflationssiffror, men det tekniktunga indexet stängde på minus. Dow Jones industriindex och breda S&P 500-indexet handlades strax över nollan, medan Nasdaqs tekniktunga kompositindex stängde på …

Stora förändringar i Gmail – detta måste användarna ha koll på
Ny AI-funktion ska prioritera viktiga mejl automatiskt och förändra hur inkorgen fungerar för miljontals användare. Gmail står inför en omfattande uppdatering som kan förändra hur användare hanterar sin e-post i vardagen. Som E55 tidigare har rapporterat har Gmail även gått ut med ytterligare en varning som användare bör vara särskilt uppmärksamma på, bland annat kring …

Sista chansen: Då blir dina gamla sedlar värdelösa
Riksbanken vill införa en tidsgräns för inlösen av ogiltiga sedlar. Förslaget innebär att svenskar bara har några år kvar, därefter kan pengarna inte längre lösas in alls.Många svenskar har gamla sedlar liggande hemma i byrålådor, sparbössor eller kassaskåp. Men tiden kan vara på väg att rinna ut. Som E55 tidigare har rapporterat minskar användningen av …

Statliga bolånebanken delar ut 2,2 miljarder
Rapporten visar att SBAB:s rörelseresultat för fjärde kvartalet i fjol sjönk till 676 miljoner kronor, ned från 707 miljoner under motsvarande kvartal ett år tidigare. Den statliga bolånebanken SBAB:s styrelse föreslår en utdelning på nästan 2,2 miljarder kronor för 2025, enligt ett bokslut. Det motsvarar 100 procent av resultatet från 2025. Rapporten visar att SBAB:s …

Vem tar hand om ditt husdjur när du dör?
Det en kärleksförklaring att vidta åtgärder för att ditt älskade husdjur ska tas om hand om du dör eller inte längre själv kan sköta om det. I oktober förra året gick skådespelerskan Diane Keaton bort och enligt uppgift lämnade hon, genom en stiftelse för husdjur, ungefär 5 miljoner dollar till sin hund, golden retrievern Reggie, …
Förra året sänktes räntan på skattekontot till noll för att motverka att Skatteverket skulle användas som bank när Riksbanken infört minusränta. Men medan hushållens intresse för att ”spara” hos Skatteverket har mattats av har företagen fortsatt att sätta in stora belopp på sina skattekonton.
Enligt Riksgälden fanns hela 60 miljarder kronor på skattekontona i december som inte var kopplade till faktiska skatteinbetalningar eller andra avgifter. Bedömningen är att pengaflödet kommer att fortsätta även under 2018. Prognosen ligger på ytterligare 24 miljarder.
– Den goda ekonomiska utvecklingen leder tillsammans med fortsatta kapitalplaceringar på skattekontot till att budgetsaldot stärks och statens upplåningsbehov minskar ytterligare. Riksgälden sänker därför emissionsvolymen i statsobligationer, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad i en kommentar.
Konkret betyder det att staten behöver ge ut mindre volymer av statsobligationer.
Riksgäldens förklaring till att Skatteverkets konto är så populärt bland företag är att ”sparformen” är lika säker som att köpa statsskuldväxlar samtidigt som de slipper minusräntan.
Först under 2019 väntas pengaflödet vända men då måste prognosen om att räntan höjs över nollstrecket hålla.
Finansminister Magdalena Andersson kommenterade den speciella situationen vid ett möte med media på onsdagen. Att lägga minusränta på skattekontot är inget som staten kommer att göra i närtid.
– Det är möjligt att noll är för högt, vi får ju följa utvecklingen noga, det bär emot att sänka till minus. Skattekontot är ju inte avsett att fungera som ett sparkonto på det sättet, sa Magdalena Andersson enligt Nyhetsbyrån Direkt.
Riksgäldens aktuella prognos för ”överinsättning” på skattekontona:

Senaste nytt

Bilister varnas: Här skrivs flest parkeringsböter ut

Wall Street skakade av sig AI-oro

Körkortet kan ryka för äldre – nya krav på tester väcker debatt
Hoten växer snabbare än skyddet – är vi egentligen så säkra som vi tror?
