Mellan 2022 och 2023 förlorade vi svenskar tio års reallöneökningar på grund av den höga inflationen, nu kräver industrifacken rejäla löneökningar.


Mest läst i kategorin

Hur ska vi kunna jobba till 67 när ingen vill ha oss?
Staten vill att vi ska jobba tills vi är 67 år, eller äldre, men åldersdiskriminering skapar problem och gör det svårt att få jobb. Att du går i pension vid 63 i stället för vid 67 ger en medelinkomsttagare 9 000 kronor mindre i pension varje månad, men åldersdiskriminering gör att många inte kan välja. …

Experternas varning: Färre barn och längre liv hotar din pension
Färre barn, längre liv och senare inträde i arbetslivet pressar pensionssystemet. Nu varnar forskare för att svenskar måste jobba mer. Svenskar börjar arbeta senare, sjukskriver sig oftare och lever allt längre. Samtidigt föds allt färre barn. Kombinationen sätter hård press på det allmänna pensionssystemet. Nu varnar forskare i en artikel publicerad hos Svensk Näringsliv för …

Nu blir det bättre för många deltidsanställda
Nya regler som ger tusentals svenskar chans till högre ersättning träder i kraft den 1 april i år. Det gäller alla butiksanställda som arbetar deltid. I dag är det hela sju av tio butiksanställda som jobbar deltid. Många av dem vill jobba mer, men får nöja sig med att vid behov kallas in för extrajobb, …

Kostnadschock när äldre pensioneras – unga sjuka dubbelt så ofta
När äldre går i pension drabbas svenska företag av en kostnadschock eftersom yngre är sjuka så mycket oftare. För svenska företag ses ökande sjuklönekostnader som ett allt större hinder för tillväxt, det framgår av Svenskt näringslivs rapport Företagens regionala utveckling 2026. I rapporten uppger 28 procent av företagen att deras kostnader för sjuklöner begränsar deras …

Forskare varnar: Fyradagarsvecka kan kosta tre lågkonjunkturer
Nationalekonomen och universitetslektorn Jonas Kolsrud vid Linnéuniversitetet varnar för att en lagstadgad fyradagarsvecka slår hårt mot ekonomin, med ett bnp-fall motsvarande tre djupa lågkonjunkturer. I en intervju berättar han om forskningen på uppdrag av Konjunkturinstitutet under 2024 och pekar på risker som inflation och ökad stress för låginkomsttagare. BNP rasar vid 20 procents minskning Kolsrud …
Enligt Konjunkturinstitutets senaste lönebildningsrapport ligger svenskarnas reallöner i dag på 2015 års nivå, det skriver Dagens Nyheter.
Industriavtalet sätter märket
Nu ska Industriavtalet förhandlas och fackförbunden kräver historiskt höga löneökningar.
Sedan avtalsrörelsen 1998 har Industriavtalet haft en lönenormerande roll på arbetsmarknaden, det kallas att industrin sätter märket, skriver Ekonomifakta.
Det betyder att den procentuella lönehöjning industrins parter kommer överens om, även gäller som kostnadstak för andra branscher, det handlar alltså om flera miljoner svenskars löner.
Senaste nytt

När pengarna flyttas med ett svep i mobilen
Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet

Äldre spelar omedvetet på olicensierade casinon

Därför bör du aldrig vara utan hemförsäkring
Så kan dina aktier rädda liv – Hjärt-Lungfonden lyfter fram möjligheten till aktiegåvor
Kräver 4,2 procent
De löneökningar som förhandlats inom industriavtalet har historiskt hamnat på cirka 2 till 3 procent, men 2023 blev löneökningen 4,1 procent och 2024 blev den 3,7 procent.
De senaste åren har den höga inflationen dock gjort att våra reallöner har minskat, därför kräver nu de fem facken i industrin löneökningar på 4,2 procent.
För en medellön på 39 900 kronor skulle det innebära en löneökning på 1 676 kronor i månaden.
Facken pekar på att vi haft kraftiga reallönesänkningar de senaste åren och att svensk industri samtidigt har haft hög lönsamhet och har tagit marknadsandelar internationellt.
I sin lönebildningsrapport bekräftar Konjunkturinstitutet att industrin, sett till rörelsemarginal och vinstandelar, de senaste åren har haft relativt hög lönsamhet.
Går inte ihop
Arbetsgivarna inom industrin tycker inte att 4,2 procent reflekterar situationen för svensk industri och håller inte med om det facken grundar sitt höga krav på.
Enligt Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna, är målet med industriavtalet att säkra svensk industris internationella konkurrenskraft.
Industriarbetsgivarna brukar ange att löneökningar behöver hållas nere eftersom kostnaden för arbetskraften är en viktig faktor för industrins konkurrenskraft.
Per Hidesten menar att den svenska industrins lönsamhet de senaste åren beror på den svaga kronan och att produktiviteten i Sverige har varit låg.
”Men det är produktiviteten som betalar löneökningar och löner. Över tid har vi haft en låg produktivitetsutveckling i Sverige, strax över 1 procent sedan finanskrisen. Det går inte ihop med krav på löneökningar på 4,2 procent”, säger han till DN.
Permanent tapp för våra reallöner
Inflationen och de höga räntorna har gjort att våra reallöner har minskat kraftigt, mellan 2021 och 2023 föll de med över 6 procent.

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.

Elektrifiera vardagen med upp till 12 mils färd helt på el. Välj en SWE Edition fullpackad med utrustning till ett förmånligt pris och lågt förmånsvärde.
Senaste nytt

Hur ska vi kunna jobba till 67 när ingen vill ha oss?

Nya säsongen av Seniorsurfarna fokuserar på AI

Elbolag använder olagliga metoder – stoppas

Staten betalar för altaner och pooler – kritik mot snedfördelning
