Globaliseringen är inte död – den har bara bytt skepnad. Det menar världsledande ekonomiprofessorn Richard Baldwin, som under ett besök i Stockholm målade upp en framtid där AI revolutionerar tjänstehandeln och skapar en ny global medelklass. Men för länder som Sverige kan utvecklingen innebära att många jobb flyttar utomlands.
Paulina Monzón
Uppdaterad: 29 maj 2025Publicerad: 28 maj 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Trots Donald Trumps handelstullar och växande protektionism ser Richard Baldwin, professor i internationell ekonomi, inte globaliseringens framtid som hotad. Istället skiftar fokus från varor till tjänster – och drivs av den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens.
Varuhandeln har redan passerat sin topp som andel av världsekonomin. Enligt Baldwin är det inte längre ekonomiskt försvarbart att producera långt bort, när robotisering och förändrade kundkrav gör närproduktion effektivare. Han lyfter Adidas som exempel – företaget valde att flytta hem produktionen från Thailand till Tyskland, trots betydligt högre löner, för att kunna möta kundernas krav på snabbare leverans och individualisering.
Men till skillnad från vad Trumps politik antyder innebär inte flytten av produktion hemåt några nya jobb. Robotarna har redan tagit över många av de uppgifter som tidigare sköttes av människor.
”Tillverkningen kommer att bli arbetslös”, förklarar Baldwin för SvD Näringsliv.
MISSA INTE: Fälla i tjänstepensionen när du fyller 65: ”Kostar mig 20 000 per år”
AI revolutionerar tjänstehandeln
Baldwin ser däremot en annan typ av globalisering som står inför ett enormt genombrott – nämligen den av tjänster. Genom generativ AI, som kan bearbeta och skapa innehåll utifrån stora mängder data, blir det möjligt att flytta exempelvis redovisning, kundtjänst och IT-tjänster till utvecklingsländer.
Detta innebär att företag i framtiden inte längre behöver ha lokal personal för att hantera exempelvis svenska kvitton eller redovisningsregler. AI kan tolka dessa, vilket gör det möjligt för personal i exempelvis Sydamerika eller Afrika att ta över arbetsuppgifterna.
Enligt Baldwin kommer denna typ av tjänstehandel att öka snabbt – en fördubbling vartannat år är inte osannolik. De främsta vinnarna i denna utveckling är låg- och medelinkomstländer med många unga, välutbildade invånare, exempelvis Kenya, Colombia och Sydafrika.
ANNONS
ANNONS
Sverige riskerar att förlora jobb
För höginkomstländer som Sverige innebär utvecklingen en risk för utlokalisering av tjänstemannajobb, på samma sätt som fabriksjobb flyttades ut under 1990- och 2000-talen. En bokförare i exempelvis Chile är betydligt billigare än i Stockholm – och om AI kan överbrygga språkliga och regelmässiga hinder, finns få skäl att behålla jobben här.
Baldwin liknar utvecklingen vid den varuhandelsglobalisering som lyfte hundratals miljoner ur fattigdom, samtidigt som den pressade arbetsmarknaden i väst. Nu är det tjänstemän som står inför en liknande förändring.
Mindre dramatisk omställning
Trots hotet mot svenska tjänstemannajobb tror Baldwin att effekten inte blir lika brutal som när fabriksarbeten försvann. Enligt honom har människor i storstäder större omställningsmöjligheter, och deras färdigheter kan ofta användas inom flera branscher.
Han pekar på unga jurister i New York som exempel. När deras arbetsuppgifter automatiserades hittade de snabbt nya jobb, och en större kris uteblev.
”Jag tror att det kommer att bli en omvälvning men att den kommer att bli mindre traumatisk för tjänstemän än vad den varit för fabriksarbetare”, säger Baldwin.
AI – en utjämnande kraft
ANNONS
Baldwin menar att AI inte bara kommer förändra vilka som kan arbeta med vad, utan också bidra till att jämna ut inkomstklyftor. När avancerad kunskap görs tillgänglig genom AI-tjänster, får fler möjlighet att ta sig an mer kvalificerade arbetsuppgifter.
Med andra ord: information och kunskap som tidigare var förbehållen de mest välutbildade i rika länder blir nu tillgänglig för betydligt fler.
Trots möjligheterna ser Baldwin fortsatt politisk motvilja mot globalisering i sitt hemland USA. Där skylls många samhällsproblem på utrikeshandeln, menar han, till skillnad från i Europa där starkare sociala skyddsnät dämpar effekterna av omställningar.
”De flesta länder hjälpte människor att anpassa sig, men i USA är du ensam”, säger Baldwin.
Läs mer:
Ett år utan bankkort: IT-expertens protest mot det spårbara livet
Tyska matjättar sänker matpriserna – pressar konkurrenter
När det kan löna sig att ta ut pension tidigt
Ekonomiforskaren: ”Europa elektrifieras inte – det går åt fel håll”
ANNONS
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS